Psaltaren 54

1 För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David,

In finem, In carminibus, intellectus David, Cum venissent Ziphæi, et dixissent ad Saul: Nonne David absconditus est apud nos? Deus in nomine tuo salvum me fac: et in virtute tua iudica me.

2 när sifiterna kommo och sade till Saul: »David håller sig nu gömd hos oss.»

Deus exaudi orationem meam: auribus percipe verba oris mei.

3 Gud, fräls mig genom ditt namn, och skaffa mig rätt genom din makt.

Quoniam alieni insurrexerunt adversum me, et fortes quæsierunt animam meam: et non proposuerunt Deum ante conspectum suum.

4 Gud, hör min bön, lyssna till min muns tal.

Ecce enim Deus adiuvat me: et Dominus susceptor est animæ meæ.

5 Ty främlingar resa sig upp mot mig, och våldsverkare stå efter mitt liv; de hava icke Gud för ögonen. (Sela)

Averte mala inimicis meis: et in veritate tua disperde illos.

6 Se, Gud är min hjälpare, Herren uppehåller min själ.

Voluntarie sacrificabo tibi, et confitebor nomini tuo Domine: quoniam bonum est:

7 Må det onda falla tillbaka på mina förföljare, förgör dem, du som är trofast. Då skall jag offra åt dig med villigt hjärta; jag skall prisa ditt namn, o HERRE, ty det är gott. Ja, ur all nöd räddar det mig, och mitt öga får se med lust på mina fiender.

Quoniam ex omni tribulatione eripuisti me: et super inimicos meos despexit oculus meus.