< Psaltaren 53 >
1 För sångmästaren, till Mahalát; en sång av David.
Au maître de chant. Sur le ton plaintif. Cantique de David. L’insensé dit dans son cœur: « il n’y a pas de Dieu! » Ils sont corrompus, ils commettent des crimes abominables; il n’en est aucun qui fasse le bien.
2 Dårarna säga i sina hjärtan: »Det finnes ingen Gud.» Fördärv och styggelse är deras onda verk; ingen finnes, som gör vad gott är.
Dieu, du haut des cieux, regarde les fils de l’homme, pour voir s’il se trouve quelqu’un d’intelligent, quelqu’un qui cherche Dieu.
3 Gud skådar ned från himmelen på människors barn, för att se om det finnes någon förståndig, någon som söker Gud.
Tous sont égarés, tous sont pervertis; il n’en est aucun qui fasse le bien, pas même un seul.
4 Nej, alla hava de avfallit, allasammans äro de fördärvade; ingen finnes, som gör vad gott är, det finnes icke en enda.
N’ont-ils pas de connaissance ceux qui commettent l’iniquité? Ils dévorent mon peuple comme ils mangent du pain, ils n’invoquent pas Dieu!
5 Hava de då intet fått förnimma, dessa ogärningsmän, dessa som uppäta mitt folk, likasom åte de bröd, och som icke åkalla Gud?
Ils trembleront tout à coup d’épouvante, sans qu’il y ait sujet d’épouvante; car Dieu a dispersé les os de celui qui campait contre toi; tu les as confondus, car Dieu les a rejetés.
6 Jo, där överföll dem förskräckelse, varest intet förskräckligt var; ty Gud förströdde deras ben, när de lägrade sig mot dig. Så lät du dem komma på skam, ja, Gud förkastade dem. Ack att från Sion komme frälsning för Israel! När Gud vill åter upprätta sitt folk, då skall Jakob fröjda sig, då skall Israel vara glad.
Oh! puisse venir de Sion la délivrance d’Israël! Quand Dieu ramènera les captifs de son peuple, Jacob se réjouira, Israël sera dans l’allégresse.