Psaltaren 52

1 För sångmästaren; en sång av David,

Dem Musikmeister; ein Lehrgedicht Davids, als der Edomiter Doeg kam und dem Saul die Meldung brachte, David sei in das Haus Ahimelechs gekommen. Was rühmst du dich der Bosheit, du Gewaltmensch?

2 när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»

Auf Unheil sinnt deine Zunge wie ein scharfes Schermesser, du Ränkeschmied!

3 Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.

Du liebst das Böse mehr als das Gute, sprichst lieber Lügen als Gerechtigkeit. (SELA)

4 Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.

Du liebst nur unheilvolle Reden, du trügerische Zunge!

5 Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. (Sela)

So wird denn Gott dich auch vernichten für immer, dich wegraffen und herausreißen aus dem Zelt, dich entwurzeln aus der Lebenden Land! (SELA)

6 Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.

Die Gerechten werden es sehn und sich fürchten, über ihn aber spotten:

7 Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. (Sela)

»Seht, das ist der Mann, der nicht Gott zu seiner Schutzwehr machte, vielmehr sich verließ auf seinen großen Reichtum und stark sich dünkte durch seine Bosheit!«

8 Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:

Ich aber bin wie ein grünender Ölbaum im Hause Gottes, ich vertraue auf Gottes Gnade immer und ewig.

9 »Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!» Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen. Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.

Preisen will ich dich immer, denn du hast’s vollführt, will rühmen deinen Namen, daß er so herrlich ist, vor deinen Frommen.