Psaltaren 52

1 För sångmästaren; en sång av David,

Eine Unterweisung Davids, vorzusingen, da Doeg, der Edomiter, kam und sagte Saul an und sprach: David ist in Ahimelechs Haus kommen. Was trotzest du denn, du Tyrann, daß du kannst Schaden tun, so doch Gottes Güte noch täglich währet?

2 när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»

Deine Zunge trachtet nach Schaden und schneidet mit Lügen wie ein scharf Schermesser.

3 Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.

Du redest lieber Böses denn Gutes und falsch denn recht. (Sela)

4 Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.

Du redest gern alles, was zu Verderben dienet, mit falscher Zunge.

5 Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. (Sela)

Darum wird dich Gott auch ganz und gar zerstören und zerschlagen und aus der Hütte reißen und aus dem Lande der Lebendigen ausrotten. (Sela)

6 Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.

Und die Gerechten werden's sehen und sich fürchten und werden sein lachen:

7 Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. (Sela)

Siehe, das ist der Mann, der Gott nicht für seinen Trost hielt, sondern verließ sich auf seinen großen Reichtum und war mächtig, Schaden zutun.

8 Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:

9 »Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!» Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen. Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.