Psaltaren 52

1 För sångmästaren; en sång av David,

Voor muziekbegeleiding. Een leerdicht van David, nadat Doëg, de Edomiet aan Saül was gaan melden:”David is in het huis van Achimélek gekomen.” Wat pocht gij op boosheid, En snoeft gij op onrecht,

2 när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»

Broedt gij voortdurend op onheil, Is uw tong als een vlijmscherp, verraderlijk mes?

3 Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.

Gij kiest wat kwaad is boven het goede, De leugen boven de waarheid;

4 Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.

Gij houdt alleen van verwarrende woorden, En bedriegelijke taal.

5 Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. (Sela)

Daarom zal God u vernielen, U weggooien eens en voor al, U wegsleuren uit uw tent, Uw wortel uit het land der levenden rukken.

6 Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.

De rechtvaardigen zullen het huiverend zien, en over hem lachen:

7 Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. (Sela)

"Daar is nu de man, die zijn kracht niet in God heeft gezocht, Maar die op zijn grote rijkdom vertrouwde, En zich op zijn schatten beroemde!"

8 Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:

Maar ik ben als een bloeiende olijf in Gods huis, En vertrouw op Gods goedheid voor eeuwig en immer.

9 »Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!» Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen. Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.

Eeuwig zal ik U danken, omdat het úw werk is geweest, En de goedheid van uw Naam voor uw vromen verkonden!