Psaltaren 52

1 För sångmästaren; en sång av David,

Zborovođi. Poučna pjesma. Davidova. Kad je Edomac Doeg Šaulu javio: “David je ušao u kuću Abimelekovu. Što se to hvališ pakošću, silniče nesmiljeni?

2 när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»

Neprestano snuješ o propasti, jezik ti je britva nabrušena, spletkaru!

3 Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.

Zlo voliš više nego dobro, i laž više nego pravednost!

4 Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.

Mili su ti pogubni govori, lažljivi jeziče!

5 Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. (Sela)

Bog će te zato satrti, zauvijek te ukloniti; iščupat će te iz tvog šatora, iskorijeniti iz zemlje živih.

6 Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.

Pravednici će gledati s užasom i njemu se smijati:

7 Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. (Sela)

“Gle čovjeka koji ne uze Boga za svoju zaštitu, već se uzdao u veliko bogatstvo i osilio u svojim zločinima!”

8 Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:

A ja, k'o zelena maslina u Domu Božjem, uzdam se u Božju dobrotu dovijeka.

9 »Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!» Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen. Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.

Hvalit ću te svagda što si to učinio i slavit ću tvoje ime, jer je dobrostivo, pred licem tvojih pobožnika.