Psaltaren 51

1 För sångmästaren; en psalm av David,

För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.

2 när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba.

Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.

3 Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.

Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.

4 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.

Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.

5 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.

Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.

6 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.

Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.

7 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.

Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.

8 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.

Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.

9 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.

Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.

10 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.

11 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.

Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.

12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.

Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.

13 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.

Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.

14 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.

Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.

15 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.

Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.

16 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.

Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.

17 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.

Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.

18 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.

Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.

19 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta. Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar. Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.

Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.