Psaltaren 51
1 För sångmästaren; en psalm av David,
Ein Psalm Davids, vorzusingen, da der Prophet Nathan zu ihm kam, als er war zu Bathseba eingegangen. Gott, sei mir gnädig nach deiner Güte und tilge meine Sünden nach deiner großen Barmherzigkeit!
2 när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba.
Wasche mich wohl von meiner Missetat und reinige mich von meiner Sünde!
3 Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
Denn ich erkenne meine Missetat, und meine Sünde ist immer vor mir.
4 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
An dir allein hab ich gesündiget und übel vor dir getan, auf daß du recht behaltest in deinen Worten und rein bleibest, wenn du gerichtet wirst.
5 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
Siehe, ich bin aus sündlichem Samen gezeuget, und meine Mutter hat mich in Sünden empfangen.
6 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
Siehe, du hast Lust zur Wahrheit, die im Verborgenen liegt; du lässest mich wissen die heimliche Weisheit.
7 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
Entsündige mich mit Ysopen, daß ich rein werde; wasche mich, daß ich schneeweiß werde.
8 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
Laß mich hören Freude und Wonne, daß die Gebeine fröhlich werden, die du zerschlagen hast.
9 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
Verbirg dein Antlitz von meinen Sünden und tilge alle meine Missetat.
10 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
Schaffe in mir, Gott, ein rein Herz und gib mir einen neuen, gewissen Geist.
11 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
Verwirf mich nicht von deinem Angesichte und nimm deinen Heiligen Geist nicht von mir.
12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
Tröste mich wieder mit deiner Hilfe, und der freudige Geist enthalte mich.
13 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
Denn ich will die Übertreter deine Wege lehren, daß sich die Sünder zu dir bekehren.
14 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
Errette mich von den Blutschulden, Gott, der du mein Gott und Heiland bist, daß meine Zunge deine Gerechtigkeit rühme.
15 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
HERR, tue meine Lippen auf, daß mein Mund deinen Ruhm verkündige!
16 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
Denn du hast nicht Lust zum Opfer, ich wollte dir's sonst wohl geben; und Brandopfer gefallen dir nicht.
17 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
Die Opfer, die Gott gefallen, sind ein geängsteter Geist; ein geängstet und zerschlagen Herz wirst du, Gott, nicht verachten.
18 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
19 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta. Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar. Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
