Psaltaren 51
1 För sångmästaren; en psalm av David,
Au chef de musique. Psaume de David; lorsque Nathan le prophète vint à lui, après qu’il fut entré vers Bath-Shéba. Use de grâce envers moi, ô Dieu! selon ta bonté; selon la grandeur de tes compassions, efface mes transgressions.
2 när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba.
Lave-moi pleinement de mon iniquité, et purifie-moi de mon péché.
3 Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
Car je connais mes transgressions, et mon péché est continuellement devant moi.
4 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
Contre toi, contre toi seul, j’ai péché, et j’ai fait ce qui est mauvais à tes yeux; afin que tu sois justifié quand tu parles, trouvé pur quand tu juges.
5 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
Voici, j’ai été enfanté dans l’iniquité, et dans le péché ma mère m’a conçu.
6 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
Voici, tu veux la vérité dans l’homme intérieur, et tu me feras comprendre la sagesse dans le secret [de mon cœur].
7 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
Purifie-moi du péché avec de l’hysope, et je serai pur; lave-moi, et je serai plus blanc que la neige.
8 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
Fais-moi entendre l’allégresse et la joie, afin que les os que tu as brisés se réjouissent.
9 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
Cache ta face de mes péchés, et efface toutes mes iniquités.
10 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
Crée-moi un cœur pur, ô Dieu! et renouvelle au-dedans de moi un esprit droit.
11 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
Ne me renvoie pas de devant ta face, et ne m’ôte pas l’esprit de ta sainteté.
12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
Rends-moi la joie de ton salut, et qu’un esprit de franche volonté me soutienne.
13 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
J’enseignerai tes voies aux transgresseurs, et des pécheurs se retourneront vers toi.
14 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
Délivre-moi de la coulpe du sang, ô Dieu, Dieu de mon salut! Ma langue chantera hautement ta justice.
15 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
Seigneur, ouvre mes lèvres, et ma bouche annoncera ta louange.
16 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
Car tu ne prends pas plaisir aux sacrifices, autrement j’en donnerais; l’holocauste ne t’est point agréable:
17 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
Les sacrifices de Dieu sont un esprit brisé. Ô Dieu! tu ne mépriseras pas un cœur brisé et humilié.
18 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
Fais du bien, dans ta faveur, à Sion; bâtis les murs de Jérusalem.
19 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta. Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar. Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
Alors tu prendras plaisir aux sacrifices de justice, à l’holocauste et au sacrifice [qu’on brûle] tout entier; alors on offrira des taureaux sur ton autel.
