< Psaltaren 51 >
1 För sångmästaren; en psalm av David,
Til Sangmesteren; en Psalme af David,
2 när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba.
der Profeten Nathan var kommen til ham, efter at han var gaaet ind til Bathseba.
3 Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
Gud! vær mig naadig efter din Miskundhed, udslet mine Overtrædelser efter din store Barmhjertighed.
4 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
To mig vel af min Misgerning og rens mig Ira min Synd;
5 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
thi mine Overtrædelser kender jeg, og min Synd er altid for mig.
6 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
Imod dig, imod dig alene har jeg syndet og gjort det onde for dine Øjne, paa det du skal være retfærdig, naar du taler, være ren, naar du dømmer.
7 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
Se, jeg er født i Skyld, og min Moder har undfanget mig i Synd.
8 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
Se, til Sandhed i det inderste Hjerte har du Lyst; Visdommen i Hjertedybet lære du mig!
9 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
Rens mig fra Synd med Isop, saa jeg bliver ren; to mig, saa jeg bliver hvidere end Sne.
10 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
Lad mig høre Fryd og Glæde; lad de Ben fryde sig, som du har sønderstødt.
11 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
Skjul dit Ansigt for mine Synder og udslet alle mine Misgerninger!
12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
Gud! skab mig et rent Hjerte og forny en stadig Aand inden i mig.
13 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
Bortkast mig ikke fra dit Ansigt og tag ikke din Helligaand fra mig!
14 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
Giv mig igen at glædes over din Frelse og ophold mig med en villig Aand!
15 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
Saa vil jeg lære Overtrædere dine Veje, og Syndere skulle omvende sig til dig.
16 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
Fri mig fra Blodskyld, Gud, min Frelses Gud! saa skal min Tunge synge med Fryd om din Retfærdighed.
17 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
Herre! oplad mine Læber, saa skal min Mund kundgøre din Pris.
18 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
Thi du har ikke Lyst til Slagtoffer, ellers vilde jeg give dig det; til Brændoffer har du ikke Behagelighed.
19 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta. Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar. Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
Ofre for Gud er en sønderbrudt Aand; et sønderbrudt og sønderstødt Hjerte skal du, o Gud! ikke foragte. Gør vel imod Zion efter din Velbehagelighed, byg Jerusalems Mure, da vil du have Lyst til Retfærdigheds Ofre, Brændofre og Helofre; da skulle de ofre Øksne paa dit Alter.