Psaltaren 51
1 För sångmästaren; en psalm av David,
Aka mawt ham, Bathsheba taengla a caeh vanbangla tonghma Nathan loh anih a paan vaengkah David tingtoenglung Pathen aw kai n'rhen lah. Na sitlohnah neh na haidamnah a cungkuem vanbangla ka boekoeknah he han huih mai.
2 när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba.
Kai kathaesainah loh a yet khaw a yet oeh dongah kai n'sil lamtah ka tholhnah lamkah kai n'caihcil lah.
3 Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
Kamah kah boekoek te kamah loh ka ming tih ka tholhnah loh kamah hmaiah om taitu.
4 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
Nang namah bueng taengah ka tholh tih na mikhmuh ah boethae ka saii. Tedae na thui vaengah nan tang sak tih nan cawh vaengah nan cim sak.
5 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
Thaesainah neh ka thang tih tholhnah neh a nu loh kai n'yom.
6 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
Kodang khuikah oltak te na ngaih dongah cueihnah na kael neh kai nan tuk nan kil.
7 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
Pumpiding neh kai nan cil daengah ni ka caihcil eh. Kai nan silh daengah ni vuelsong lakah ka bok eh.
8 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
Omngaihnah neh kohoenah te kai nan yaak sak dongah na khaem tangtae rhuhrhong long khaw omngaih uh saeh.
9 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
Ka tholhnah dongah na maelhmai thuh mai lamtah ka thaesainah boeih he han huih lah.
10 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
Pathen aw kai ham aka caih lungbuei han suen lamtah ka khui kah mueihla he cikngae la pan han tlaih lah.
11 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
Kai he namah mikhmuh lamkah m'voei boel lamtah kai taengkah Mueihla Cim lo boel mai.
12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
Na daemnah, omngaihnah te kai taengah ha mael lamtah, moeihoeihnah mueihla loh kai n'talong saeh.
13 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
Boekoek rhoek te na khosing ka cang puei vetih hlangtholh rhoek loh nang taengla ha bal uh bitni.
14 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
Pathen, ka loeihnah Pathen hlang thii lamkah kai n'huul lah. Nang kah duengnah te ka lai loh tamhoe puei saeh.
15 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
Ka Boeipa aw, ka hmui he han ong lamtah ka ka loh nang koehnah te doek saeh.
16 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
Hmueih he na ngaih pawt dongah ni na ngaih koinih kam paek mai sue. Hmueihhlutnah khaw na doe moenih.
17 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
Pathen kah a ngaih hmueih tah mueihla aka paeng ke ni. Lungbuei aka paeng tih aka paep te Pathen nang loh na hnawt moenih.
18 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
Namah kah kolonah dongah Zion te khophoeng pha sak lamtah Jerusalem vongtung te khueng pah.
19 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta. Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar. Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
Te vaengah, duengnah hmueih, hmueihhlutnah khaw boeih na ngaih vetih na hmueihtuk ah vaito a khuen uh ni.
