< Psaltaren 50 >
1 En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.
Pisarema raAsafi. Iye Wamasimba, Mwari, Jehovha, anotaura uye anodana nyika kubva pakubuda kwezuva kusvikira kwarinovirira.
2 Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.
Kubva kuZioni, rakakwana parunako, Mwari anopenya.
3 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.
Mwari wedu anouya uye haanganyarari; moto unoparadza pamberi pake, uye dutu rine hasha rakamupoteredza.
4 Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:
Anodana matenga kumusoro, uye nenyika, kuti atonge vanhu vake achiti:
5 »Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»
“Ndiunganidzirei vatsvene vangu, vakaita sungano neni nechibayiro.”
6 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. (Sela)
Uye matenga anoparidza kururama kwake, nokuti Mwari amene ndiye mutongi. Sera
7 Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.
“Inzwai, imi vanhu vangu, uye ndichataura, imi Israeri, uye ndichapupura pamusoro penyu: Ndini Mwari, Mwari wenyu.
8 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.
Handikutukei nokuda kwezvibayiro zvenyu, kana zvipiriso zvenyu zvinopiswa, zvinogara zviri pamberi pangu.
9 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;
Handisi kuda hando inobva mudanga rako, kana mbudzi inobva muzvirugu zvako,
10 ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;
nokuti mhuka dzose dzesango ndedzangu, nemombe pamakomo chiuru.
11 jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.
Ndinoziva shiri dzose dziri mumakomo, uye zvisikwa zvose zvesango ndezvangu.
12 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.
Kana dai ndaiva nenzara, handaikuudza iwe, nokuti nyika ndeyangu, nezvose zviri mairi.
13 Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?
Ko, ndinodya nyama yehando kana kunwa ropa rembudzi here?
14 Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.
“Bayirai zvibayiro zvokuvonga kuna Mwari, zadzisai zvamakapikira Wokumusoro-soro,
15 Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»
uye mudane kwandiri pazuva rokutambudzika; ndichakurwirai, uye imi muchandikudza.”
16 Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,
Asi kuna vakaipa, Mwari anoti: “Ko, une mvumo ipiko iwe yokuti ududzire mutemo wangu, kana kuisa sungano yangu pamiromo yako?
17 du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?
Unovenga kurayira kwangu, uye unorasira mashoko angu shure kwako.
18 Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.
Paunoona mbavha, unowadzana nayo; unogoverana nemhombwe mugove wako.
19 Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.
Unoshandisa muromo wako kuita zvakaipa, uye unorovedza rurimi rwako kukunyengera.
20 Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!
Unogara uchipomera hama yako uye unoitira mwanakomana wamai vako makuhwa.
21 Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
Zvinhu izvi wakazviita ini ndikaramba ndinyerere; wakafunga kuti ndakafanana newe. Asi ndichakutsiura uye ndichaisa mhosva iyi pamberi pako.
22 I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
“Fungai izvi, imi vanokanganwa Mwari, kuti ndirege kukubvambura-bvamburai mukashaya angakununurai:
23 den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»
Munhu anobayira chibayiro chokuvonga ndiye anondikudza, uye anogadzira nzira kuitira kuti ndimuratidze ruponeso rwaMwari.”