Psaltaren 50
1 En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.
O Deus poderoso, o Senhor, falou e chamou a terra desde o nascimento do sol até ao seu ocaso.
2 Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.
Desde Sião, a perfeição da formosura, resplandeceu Deus.
3 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.
Virá o nosso Deus, e não se calará; um fogo se irá consumindo diante dele, e haverá grande tormenta ao redor dele.
4 Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:
Chamará os céus lá do alto, e a terra, para julgar o seu povo.
5 »Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»
Ajuntai-me os meus santos, aqueles que fizeram comigo um concerto com sacrifícios.
6 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. (Sela)
E os céus anunciarão a sua justiça; pois Deus mesmo é o Juiz (Selah)
7 Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.
Ouve, povo meu, e eu falarei; Ó Israel, e eu protestarei contia ti: Sou Deus, sou o teu Deus.
8 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.
Não te repreenderei pelos teus sacrifícios, ou holocaustos, que estão continuamente perante mim.
9 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;
Da tua casa não tirarei bezerro nem bodes dos teus currais.
10 ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;
Porque meu é todo o animal da selva, e o gado sobre milhares de montanhas.
11 jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.
Conheço todas as aves dos montes; e minhas são todas as feras do campo.
12 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.
Se eu tivesse fome, não to diria, pois meu é o mundo e toda a sua plenitude.
13 Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?
Comerei eu carne de touros? ou beberei sangue de bodes?
14 Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.
Oferece a Deus sacrifício de louvor, e paga ao altíssimo os teus votos.
15 Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»
E invoca-me no dia da angústia: eu te livrarei, e tu me glorificarás.
16 Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,
Mas ao ímpio diz Deus: Que fazes tu em recitar os meus estatutos, e em tomar o meu concerto na tua boca?
17 du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?
Visto que aborreces a correção, e lanças as minhas palavras para detraz de ti
18 Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.
Quando vês o ladrão, consentes com ele, e tens a tua parte com adúlteros.
19 Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.
Soltas a tua boca para o mal, e a tua língua compõe o engano.
20 Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!
Assentas-te a falar contra teu irmão; falas mal contra o filho de tua mãe.
21 Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
Estas coisas tens feito, e eu me calei; pensavas que era tal como tu; mas eu te arguirei, e as porei por ordem diante dos teus olhos.
22 I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
Ouvi pois isto, vós que vos esqueceis de Deus; para que vos não faça em pedaços, sem haver quem vos livre.
23 den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»
Aquele que oferece o sacrifício de louvor me glorificará; e àquele que bem ordena o seu caminho eu mostrarei a salvação de Deus.
