Psaltaren 50

1 En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.

Parla il Signore, Dio degli dei, convoca la terra da oriente a occidente. Salmo. Di Asaf.

2 Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.

Da Sion, splendore di bellezza, Dio rifulge.

3 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.

Viene il nostro Dio e non sta in silenzio; davanti a lui un fuoco divorante, intorno a lui si scatena la tempesta.

4 Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:

Convoca il cielo dall'alto e la terra al giudizio del suo popolo:

5 »Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»

«Davanti a me riunite i miei fedeli, che hanno sancito con me l'alleanza offrendo un sacrificio».

6 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. (Sela)

Il cielo annunzi la sua giustizia, Dio è il giudice.

7 Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.

«Ascolta, popolo mio, voglio parlare, testimonierò contro di te, Israele: Io sono Dio, il tuo Dio.

8 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.

Non ti rimprovero per i tuoi sacrifici; i tuoi olocausti mi stanno sempre davanti.

9 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;

Non prenderò giovenchi dalla tua casa, né capri dai tuoi recinti.

10 ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;

Sono mie tutte le bestie della foresta, animali a migliaia sui monti.

11 jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.

Conosco tutti gli uccelli del cielo, è mio ciò che si muove nella campagna.

12 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.

Se avessi fame, a te non lo direi: mio è il mondo e quanto contiene.

13 Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?

Mangerò forse la carne dei tori, berrò forse il sangue dei capri?

14 Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.

Offri a Dio un sacrificio di lode e sciogli all'Altissimo i tuoi voti;

15 Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»

invocami nel giorno della sventura: ti salverò e tu mi darai gloria».

16 Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,

All'empio dice Dio: «Perché vai ripetendo i miei decreti e hai sempre in bocca la mia alleanza,

17 du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?

tu che detesti la disciplina e le mie parole te le getti alle spalle?

18 Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.

Se vedi un ladro, corri con lui; e degli adùlteri ti fai compagno.

19 Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.

Abbandoni la tua bocca al male e la tua lingua ordisce inganni.

20 Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!

Ti siedi, parli contro il tuo fratello, getti fango contro il figlio di tua madre.

21 Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.

Hai fatto questo e dovrei tacere? forse credevi ch'io fossi come te! Ti rimprovero: ti pongo innanzi i tuoi peccati».

22 I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:

Capite questo voi che dimenticate Dio, perché non mi adiri e nessuno vi salvi.

23 den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»

Chi offre il sacrificio di lode, questi mi onora, a chi cammina per la retta via mostrerò la salvezza di Dio.