Psaltaren 50

1 En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.

Psaume d’Asaph.

2 Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.

C’est de Sion que vient l’éclat de sa splendeur.

3 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.

Dieu viendra manifestement: notre Dieu viendra, et il ne gardera pas le silence.

4 Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:

D’en haut il appellera le ciel et la terre pour juger son peuple.

5 »Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»

Rassemblez-lui ses saints, qui exécutent son alliance sur les sacrifices.

6 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. (Sela)

Et les cieux annonceront sa justice, parce que c’est Dieu lui-même qui est juge.

7 Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.

Écoute, mon peuple, et je parlerai; Israël, écoute; car je te prendrai à témoin: Dieu, ton Dieu, c’est moi qui le suis.

8 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.

Je ne te reprendrai pas pour tes sacrifices; car tes holocaustes sont toujours en ma présence.

9 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;

Je ne prendrai pas des veaux de ta maison, ni des boucs de tes troupeaux.

10 ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;

Parce qu’à moi sont toutes les bêtes des forêts, les animaux qui paissent sur les montagnes et les bœufs.

11 jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.

Je connais tous les volatiles du ciel, et la beauté des champs est en mon pouvoir.

12 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.

Si j’ai faim, je ne te le dirai pas: car à moi est le globe de la terre, et sa plénitude.

13 Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?

Est-ce que je mangerai des chairs de taureaux? ou boirai-je du sang des boucs?

14 Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.

Immole à Dieu un sacrifice de louange, et rends au Très-Haut tes vœux.

15 Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»

Et invoque-moi, au jour de la tribulation: je te délivrerai, et tu m’honoreras.

16 Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,

Mais au pécheur Dieu a dit: Pourquoi racontes-tu mes justices, et pourquoi ta bouche annonce-t-elle mon alliance?

17 du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?

Pour toi, tu hais la discipline, et tu as rejeté ma parole derrière toi.

18 Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.

Si tu voyais un voleur, tu courais avec lui, et c’est avec les adultères que tu mettais ta part.

19 Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.

Ta bouche a abondé en malice, et ta langue ajustait des fourberies.

20 Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!

Assis, tu parlais contre ton frère et contre le fils de ta mère, tu posais une pierre d’achoppement.

21 Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.

Tu as fait ces choses, et je me suis tu.

22 I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:

Comprenez ces choses, vous qui oubliez Dieu; de peur qu’un jour il ne vous enlève, et qu’il n’y ait personne qui vous délivre.

23 den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»

C’est un sacrifice de louange qui m’honorera; et c’est là le chemin par lequel je lui montrerai le salut de Dieu.