< Psaltaren 50 >

1 En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.
Psaume d'Asaph Le [Dieu] Fort, le Dieu, l'Eternel a parlé, et il a appelé toute la terre, depuis le soleil levant jusques au soleil couchant.
2 Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.
Dieu a fait luire sa splendeur de Sion, qui est d'une beauté parfaite.
3 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.
Notre Dieu viendra, il ne se taira point: il y aura devant lui un feu dévorant, et tout autour de lui une grosse tempête.
4 Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:
Il appellera les cieux d'en haut, et la terre, pour juger son peuple, [en disant]:
5 »Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»
Assemblez-moi mes bien-aimés qui ont traité alliance avec moi sur le sacrifice.
6 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. (Sela)
Les cieux aussi annonceront sa justice: parce que Dieu est le juge; (Sélah)
7 Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.
Ecoute, ô mon peuple, et je parlerai; [entends], Israël, et je te sommerai; je suis Dieu, ton Dieu, moi.
8 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.
Je ne te reprendrai point pour tes sacrifices, ni pour tes holocaustes, qui ont été continuellement devant moi.
9 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;
Je ne prendrai point de veau de ta maison, ni de boucs de tes parcs.
10 ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;
Car toute bête de la forêt est à moi, [et] les bêtes aussi qui paissent en mille montagnes.
11 jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.
Je connais tous les oiseaux des montagnes; et toute sorte de bêtes des champs est à mon commandement.
12 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.
Si j'avais faim, je ne t'en dirais rien; car la terre habitable est à moi, et tout ce qui est en elle.
13 Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?
Mangerais-je la chair des gros taureaux? et boirais-je le sang des boucs?
14 Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.
Sacrifie louange à Dieu, et rends tes vœux au Souverain.
15 Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»
Et invoque-moi au jour de ta détresse, je t'en tirerai hors, et tu me glorifieras.
16 Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,
Mais Dieu a dit au méchant: qu'as-tu que faire de réciter mes statuts, et de prendre mon alliance en ta bouche;
17 du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?
Vu que tu hais la correction, et que tu as jeté mes paroles derrière toi?
18 Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.
Si tu vois un larron, tu cours avec lui; et ta portion est avec les adultères.
19 Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.
Tu lâches ta bouche au mal, et par ta langue tu trames la fraude;
20 Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!
Tu t'assieds [et] parles contre ton frère, [et] tu couvres d'opprobre le fils de ta mère.
21 Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
Tu as fait ces choses-là, et je m'en suis tu; [et] tu as estimé que véritablement je fusse comme toi; [mais] je t'en reprendrai, et je déduirai [le tout] par ordre en ta présence.
22 I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
Entendez cela maintenant, vous qui oubliez Dieu; de peur que je ne vous ravisse, et qu'il n'y ait personne qui vous délivre.
23 den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»
Celui qui sacrifie la louange me glorifiera; et à celui qui prend garde à sa voie, je montrerai la délivrance de Dieu.

< Psaltaren 50 >