< Psaltaren 50 >

1 En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.
A Psalme of Asaph. The God of Gods, euen the Lord hath spoken and called the earth from the rising vp of the sunne vnto the going downe thereof.
2 Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.
Out of Zion, which is the perfection of beautie, hath God shined.
3 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.
Our God shall come and shall not keepe silence: a fire shall deuoure before him, and a mightie tempest shall be mooued round about him.
4 Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:
Hee shall call the heauen aboue, and the earth to iudge his people.
5 »Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer.»
Gather my Saints together vnto me, those that make a couenant with me with sacrifice.
6 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. (Sela)
And the heauens shall declare his righteousnes: for God is iudge himselfe. (Selah)
7 Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.
Heare, O my people, and I wil speake: heare, O Israel, and I wil testifie vnto thee: for I am God, euen thy God.
8 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.
I wil not reproue thee for thy sacrifices, or thy burnt offerings, that haue not bene continually before me.
9 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;
I will take no bullocke out of thine house, nor goates out of thy foldes.
10 ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;
For all the beastes of the forest are mine, and the beastes on a thousand mountaines.
11 jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.
I knowe all the foules on the mountaines: and the wilde beastes of the fielde are mine.
12 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.
If I bee hungry, I will not tell thee: for the world is mine, and all that therein is.
13 Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?
Will I eate the flesh of bulles? or drinke the blood of goates?
14 Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.
Offer vnto God praise, and pay thy vowes vnto the most High,
15 Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»
And call vpon me in the day of trouble: so will I deliuer thee, and thou shalt glorifie me.
16 Men till den ogudaktige säger Gud: »Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,
But vnto the wicked said God, What hast thou to doe to declare mine ordinances, that thou shouldest take my couenant in thy mouth,
17 du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?
Seeing thou hatest to bee reformed, and hast cast my wordes behinde thee?
18 Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.
For when thou seest a thiefe, thou runnest with him, and thou art partaker with the adulterers.
19 Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.
Thou giuest thy mouth to euill, and with thy tongue thou forgest deceit.
20 Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!
Thou sittest, and speakest against thy brother, and slanderest thy mothers sonne.
21 Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
These things hast thou done, and I held my tongue: therefore thou thoughtest that I was like thee: but I will reproue thee, and set them in order before thee.
22 I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
Oh cosider this, ye that forget God, least I teare you in pieces, and there be none that can deliuer you.
23 den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning.»
He that offereth praise, shall glorifie mee: and to him, that disposeth his way aright, will I shew the saluation of God.

< Psaltaren 50 >