Psaltaren 49

1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,

Al maestro del coro. Dei figli di Core. Salmo. Ascoltate, popoli tutti, porgete orecchio abitanti del mondo,

2 både låga och höga, rika såväl som fattiga.

voi nobili e gente del popolo, ricchi e poveri insieme.

3 Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.

La mia bocca esprime sapienza, il mio cuore medita saggezza;

4 Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.

porgerò l'orecchio a un proverbio, spiegherò il mio enigma sulla cetra.

5 Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?

Perché temere nei giorni tristi, quando mi circonda la malizia dei perversi?

6 De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.

Essi confidano nella loro forza, si vantano della loro grande ricchezza.

7 Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.

Nessuno può riscattare se stesso, o dare a Dio il suo prezzo.

8 För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,

Per quanto si paghi il riscatto di una vita, non potrà mai bastare

9 så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.

per vivere senza fine, e non vedere la tomba.

10 Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.

Vedrà morire i sapienti; lo stolto e l'insensato periranno insieme e lasceranno ad altri le loro ricchezze.

11 De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.

Il sepolcro sarà loro casa per sempre, loro dimora per tutte le generazioni, eppure hanno dato il loro nome alla terra.

12 Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

Ma l'uomo nella prosperità non comprende, è come gli animali che periscono.

13 Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)

Questa è la sorte di chi confida in se stesso, l'avvenire di chi si compiace nelle sue parole.

14 Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol h7585)

Come pecore sono avviati agli inferi, sarà loro pastore la morte; scenderanno a precipizio nel sepolcro, svanirà ogni loro parvenza: gli inferi saranno la loro dimora. (Sheol h7585)

15 Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol h7585)

Ma Dio potrà riscattarmi, mi strapperà dalla mano della morte. (Sheol h7585)

16 Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.

Se vedi un uomo arricchirsi, non temere, se aumenta la gloria della sua casa.

17 Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.

Quando muore con sé non porta nulla, né scende con lui la sua gloria.

18 Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,

Nella sua vita si diceva fortunato: «Ti loderanno, perché ti sei procurato del bene».

19 så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.

Andrà con la generazione dei suoi padri che non vedranno mai più la luce.

20 En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

L'uomo nella prosperità non comprende, è come gli animali che periscono.