Psaltaren 49
1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,
Az éneklőmesternek, a Kóráh fiainak zsoltára. Halljátok meg ezt mind ti népek, figyeljetek mind ti, e világ lakói!
2 både låga och höga, rika såväl som fattiga.
Akár közemberek fiai, akár főemberek fiai, együtt a gazdag és szegény.
3 Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.
Az én szájam bölcsességet beszél, szívemnek elmélkedése tudomány.
4 Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.
Példabeszédre hajtom fülemet, hárfaszóval nyitom meg mesémet.
5 Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?
Miért féljek a gonoszság napjain, mikor nyomorgatóim bűne vesz körül,
6 De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.
A kik gazdagságukban bíznak, és nagy vagyonukkal dicsekesznek?
7 Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.
Senki sem válthatja meg atyjafiát, nem adhat érte váltságdíjat Istennek.
8 För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,
Minthogy lelköknek váltsága drága, abba kell hagynia örökre;
9 så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.
Még ha örökké élne is és nem látná meg a sírgödört.
10 Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
De meglátja! A bölcsek is meghalnak; együtt vész el bolond és ostoba, és gazdagságukat másoknak hagyják.
11 De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.
Gondolatjok ez: az ő házok örökkévaló, lakóhelyeik nemzedékről-nemzedékre szállnak, nevöket hangoztatják a földön.
12 Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
Pedig az ember, még ha tisztességben van, sem marad meg; hasonlít a barmokhoz, a melyeket levágnak.
13 Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)
Ez az ő sorsuk bolondság nékik; de azért gyönyörködnek szavokban az ő követőik. (Szela)
14 Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol h7585)
Mint juhok, a Seolra vettetnek, a halál legelteti őket, és az igazak uralkodnak rajtok reggel; alakjokat elemészti a Seol, távol az ő lakásuktól. (Sheol h7585)
15 Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol h7585)
Csak Isten válthatja ki lelkemet a Seol kezéből, mikor az megragad engem. (Szela) (Sheol h7585)
16 Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.
Ne félj, ha valaki meggazdagszik, ha megöregbül házának dicsősége;
17 Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.
Mert semmit sem vihet el magával, ha meghal; dicsősége nem száll le utána.
18 Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,
Ha életében áldottnak vallja is magát, s ha dicsérnek is téged, hogy jól tettél magaddal:
19 så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.
Mégis az ő atyáinak nemzetségéhez jut, a kik soha sem látnak világosságot.
20 En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
Az ember, még ha tisztességben van is, de nincs okossága: hasonlít a barmokhoz, a melyeket levágnak.
