Psaltaren 48

1 En sång, en psalm av Koras söner.

En Psalmvisa, Korah barnas. Stor är Herren, och högt berömd, uti vår Guds stad, på hans helga berg.

2 Stor är HERREN och högt lovad, i vår Guds stad, på sitt heliga berg.

Det berget Zion är såsom en skön telning, på hvilko hela landet tröster; på den sidone norrut ligger den stora Konungens stad.

3 Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion längst uppe i norr, den store konungens stad.

Gud är känd i hans palats, att han beskärmaren är.

4 Gud har i dess palatser gjort sig känd såsom ett värn.

Ty si, Konungar äro församlade, och med hvarannan framdragne.

5 Ty se, konungarna församlade sig, tillhopa drogo de fram.

De hafva förundrat sig, då de detta sågo; vordo häpne och omstörta.

6 De sågo det, då häpnade de; de förskräcktes, de flydde.

Bäfvande är dem der påkommet, ångest såsom ene födande qvinno.

7 Bävan grep dem där, ångest lik en barnaföderskas.

Du sönderbråkar skeppen i hafvet, igenom östanväder.

8 Så krossar du Tarsis-skepp med östanvinden.

Såsom vi hört hafve, så se vi det på Herrans Zebaoths stad, vår Guds stad. Gud håller honom vid magt evinnerliga. (Sela)

9 Såsom vi hade hört, så fingo vi se det, i HERREN Sebaots stad, i vår Guds stad; Gud håller den vid makt till evig tid. (Sela)

Gud, vi förbide dina godhet i ditt tempel.

10 Vi tänka, o Gud, på din nåd, när vi stå i ditt tempel.

Gud, såsom ditt Namn, så är ock ditt lof, allt intill verldenes ändar; din högra hand är full med rättfärdighet.

11 Såsom ditt namn, o Gud, så når ock ditt lov intill jordens ändar; din högra hand är full av rättfärdighet.

Berget Zion fröjde sig, och Juda döttrar vare glada, för dina rätters skull.

12 Sions berg glädje sig, Juda döttrar fröjde sig, för dina domars skull.

Går omkring Zion och beskåder det; täljer dess torn;

13 Gån omkring Sion och vandren runt därom, räknen dess torn;

Gifver granna akt uppå dess murar, och upphöjer dess palats; på det man derom må förkunna för efterkommanderna.

14 given akt på dess murar, skriden genom dess palatser, så att I kunnen förtälja därom för ett kommande släkte. Ty sådan är Gud, vår Gud, alltid och evinnerligen; intill döden skall han ledsaga oss.

Ty denne Guden är vår Gud, alltid och evinnerliga; han förer oss såsom ungdomen.