< Psaltaren 47 >

1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.
KOMAIL kainok karos lopolop o kapinga Kot ki ngil kaperen!
2 Klappen i händerna, alla folk, höjen jubel till Gud med fröjderop.
Pwe Ieowa me lapalap kaualap, a meid kalank; i Nanmarki lapalap nin sap akan karos.
3 Ty HERREN är den Högste, fruktansvärd är han, en stor konung över hela jorden.
A kotin kaloedi ong kitail wei kan o aramas akan pan nä atail.
4 Han tvingar folk under oss och folkslag under våra fötter.
A kotin piladang kitail atail soso, lingan en Iakop, me a kotin pok ong. (Sela)
5 Han utväljer åt oss vår arvedel, Jakobs, hans älskades, stolthet. (Sela)
Kot kotida ngisingis, o Ieowa ki ngil en koronete kelail.
6 Gud har farit upp under jubel, HERREN, under basuners ljud.
Kauli ong Kot psalm ko! Kaulki psalm ko! Kauli ong atail Nanmarki! Kakaul!
7 Lovsjungen Gud, lovsjungen; lovsjungen vår konung, lovsjungen.
Pwe Kot Nanmarki nan sap karos; komail kaul ki psalm ni lolekong.
8 Ty Gud är konung över hela jorden; lovsjungen honom med en sång.
Kot Nanmarki en men liki kan; Kot kotikot pon mol a saraui.
9 Gud är nu konung över hedningarna, Gud har satt sig på sin heliga tron. Folkens ypperste hava församlat sig till att bliva ett Abrahams Guds folk. Ty Gud tillhöra de som äro jordens sköldar; högt är han upphöjd.
Saupeidi en wei kan pokon pena wiala wein Kot en Apraam; pwe pere en mauin nin sappa me sapwilim en Kot. A kotin lapalap melel.

< Psaltaren 47 >