< Psaltaren 47 >
1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.
Al la ĥorestro. De la Koraĥidoj. Psalmo. Ĉiuj popoloj, plaŭdu per la manoj, Kriu al Dio per voĉo de kanto.
2 Klappen i händerna, alla folk, höjen jubel till Gud med fröjderop.
Ĉar la Eternulo Plejalta estas timinda; Li estas granda Reĝo super la tuta tero.
3 Ty HERREN är den Högste, fruktansvärd är han, en stor konung över hela jorden.
Li subigas al ni popolojn Kaj metas gentojn sub niajn piedojn.
4 Han tvingar folk under oss och folkslag under våra fötter.
Li elektas por ni nian heredon, La majeston de Jakob, kiun Li amas. (Sela)
5 Han utväljer åt oss vår arvedel, Jakobs, hans älskades, stolthet. (Sela)
Dio supreniras ĉe sonoj de ĝojo, La Eternulo ĉe trumpetado.
6 Gud har farit upp under jubel, HERREN, under basuners ljud.
Kantu al Dio, kantu! Kantu al nia Reĝo, kantu!
7 Lovsjungen Gud, lovsjungen; lovsjungen vår konung, lovsjungen.
Ĉar Dio estas la Reĝo de la tuta tero: Kantu edifan kanton!
8 Ty Gud är konung över hela jorden; lovsjungen honom med en sång.
Dio reĝas super la popoloj; Dio sidas sur Sia sankta trono.
9 Gud är nu konung över hedningarna, Gud har satt sig på sin heliga tron. Folkens ypperste hava församlat sig till att bliva ett Abrahams Guds folk. Ty Gud tillhöra de som äro jordens sköldar; högt är han upphöjd.
La princoj de la popoloj kolektiĝis, La popolo de la Dio de Abraham; Ĉar al Dio apartenas la ŝildoj de la tero; Li estas tre alta.