Psaltaren 46

1 För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.

ʼElohim es nuestro Refugio y Fortaleza, Un auxilio muy presente en la tribulación.

2 Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.

Por tanto, no temeremos aunque la tierra sea removida, Y las montañas se traspasen al corazón del mar,

3 Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;

Aunque bramen y espumen sus aguas, Y tiemblen las montañas a causa de su ímpetu. (Selah)

4 om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)

Hay un río cuyas corrientes alegran la ciudad de ʼElohim, El Santuario, morada del ʼElyón.

5 En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.

ʼElohim está en medio de ella. No será conmovida. ʼElohim la ayudará al clarear la mañana.

6 Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.

Braman las naciones, Se tambalean los reinos. Él emite su voz. Se derrite la tierra.

7 Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.

Yavé de las huestes está con nosotros. Nuestro Refugio es el ʼElohim de Jacob. (Selah)

8 HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

Vengan y miren las obras de Yavé, Quien causó asolamientos en la tierra,

9 Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.

Quien hace cesar las guerras hasta el fin de la tierra, Quien quiebra el arco, rompe la lanza Y quema los carruajes en el fuego.

10 Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.

Estén quietos y reconozcan que Yo soy ʼElohim. Seré exaltado entre las naciones. Seré enaltecido en la tierra.

11 »Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.» HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

Yavé de las huestes está con nosotros. Nuestra Fortaleza es el ʼElohim de Jacob. (Selah)