< Psaltaren 46 >
1 För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.
Cântico sobre “Alamote”; para o regente, dos filhos de Coré: Deus [é] nosso refúgio e força; socorro oportuno nas angústias.
2 Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.
Por isso não temeremos, ainda que a terra se mova, e ainda que as montanhas passem ao interior dos mares;
3 Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;
[Ainda que] suas águas rujam [e] se perturbem, [e] as montanhas tremam por sua braveza. (Selá)
4 om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)
[Há] um rio cujos ribeiros alegram a cidade de Deus, o santuário das habitações do Altíssimo.
5 En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.
Deus [está] no meio dela; ela não será abalada; Deus a ajudará ao romper da manhã.
6 Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.
As nações gritarão, os reinos se abalarão; [quando] ele levantou a sua voz, a terra se dissolveu.
7 Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.
O SENHOR dos exércitos [está] conosco; o Deus de Jacó [é] nosso alto refúgio. (Selá)
8 HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)
Vinde, observai os feitos do SENHOR, que faz assolações na terra;
9 Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
Que termina as guerras até o fim da terra; ele quebra o arco e corta a lança; ele queima os carros com fogo.
10 Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.
Ficai quietos, e sabei que eu sou Deus; eu serei exaltado entre as nações; serei exaltado sobre a terra.
11 »Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.» HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)
O SENHOR dos exércitos [está] conosco; o Deus de Jacó [é] nosso alto refúgio. (Selá)