Psaltaren 46

1 För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.

Al maestro del coro. Dei figli di Core. Su «Le vergini...». Canto. Dio è per noi rifugio e forza, aiuto sempre vicino nelle angosce.

2 Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.

Perciò non temiamo se trema la terra, se crollano i monti nel fondo del mare.

3 Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;

Fremano, si gonfino le sue acque, tremino i monti per i suoi flutti.

4 om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)

Un fiume e i suoi ruscelli rallegrano la città di Dio, la santa dimora dell'Altissimo.

5 En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.

Dio sta in essa: non potrà vacillare; la soccorrerà Dio, prima del mattino.

6 Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.

Fremettero le genti, i regni si scossero; egli tuonò, si sgretolò la terra.

7 Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.

Il Signore degli eserciti è con noi, nostro rifugio è il Dio di Giacobbe.

8 HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

Venite, vedete le opere del Signore, egli ha fatto portenti sulla terra.

9 Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.

Farà cessare le guerre sino ai confini della terra, romperà gli archi e spezzerà le lance, brucerà con il fuoco gli scudi.

10 Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.

Fermatevi e sappiate che io sono Dio, eccelso tra le genti, eccelso sulla terra.

11 »Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.» HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

Il Signore degli eserciti è con noi, nostro rifugio è il Dio di Giacobbe.