Psaltaren 46

1 För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.

Dem Sangmeister. Von den Söhnen Korahs. Ein Lied von Alamot.

2 Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.

Elohim ist uns Zuflucht und Schutz, / Ein Beistand in Nöten, reichlich bewährt.

3 Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;

Drum fürchten wir nichts, ob auch wanket die Erde, / Ob Berge stürzen mitten ins Meer,

4 om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)

Ob seine Wasser tosen und schäumen, / Von seinem Brausen die Berge erbeben. (Sela)

5 En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.

Ein Strom ist da: seine Bäche erfreun die Stadt Elohims, / Des Höchsten heilige Wohnung.

6 Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.

Elohim weilt dort, sie wanket nicht / Elohim hilft ihr, wenn der Morgen naht.

7 Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.

Es toben Völker, es wanken Reiche. / Erschallt sein Donner, so zittert die Erde.

8 HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

Jahwe der Heerscharen ist mit uns, / Unsre Burg ist der Gott Jakobs. (Sela)

9 Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.

Kommt, schauet die Taten Jahwes: / Er flößt der Erde Entsetzen ein.

10 Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.

Er steuert dem Krieg bis ans Ende der Welt, / Zerbricht den Bogen, zerschlägt den Spieß, / Verbrennt die Wagen mit Feuer.

11 »Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.» HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)

"Laßt ab und erkennt: ich bin Elohim, / Groß unter den Völkern und groß auf Erden." Jahwe der Heerscharen ist mit uns, / Unsre Burg ist der Gott Jakobs. (Sela)