Psaltaren 45
1 För sångmästaren, efter »Liljor»; av Koras söner; en sång, ett kväde om kärlek.
Ki he Takimuʻa ʻi he Sosanimi, ko e akonaki ki he ngaahi foha ʻo Kola, ko e Hiva ki he ngaahi ʻofa. ʻOku mapuna hake ʻi hoku loto ʻae meʻa lelei: te u lea ki he meʻa kuo u ngaohi ki he tuʻi: ko hoku ʻelelo ko e peni ki he tohi vave.
2 Mitt hjärta flödar över av sköna ord; jag säger: min dikt gäller en konung; en snabb skrivares penna är min tunga.
ʻOku ke fakaʻofoʻofa lahi ʻi he ngaahi fānau ʻae tangata: kuo lilingi ʻae ʻofa ki ho loungutu: ko ia kuo fakamonūʻia ai koe ʻe he ʻOtua ʻo lauikuonga.
3 Du är den skönaste bland människors barn, ljuvlighet är utgjuten över dina läppar; så se vi att Gud har välsignat dig evinnerligen.
ʻE Fungani Māfimafi ke ke nonoʻo hoʻo heletā ki ho tuʻatenga, ʻi ho nāunau mo ho mālohi.
4 Omgjorda din länd med ditt svärd, du hjälte, i ditt majestät och din härlighet.
Pea ʻi hoʻo māfimafi ke ke hāʻele monūʻia, ko e meʻa ʻi he moʻoni mo e angavaivai mo e māʻoniʻoni; pea ʻe ako kiate koe ʻe ho nima toʻomataʻu ʻae ngaahi meʻa fakailifia.
5 Och drag så åstad, lyckosam i din härlighet, till försvar för sanning, för ödmjukhet och rättfärdighet, så skall din högra hand lära dig underbara gärningar.
ʻOku māsila hoʻo ngaahi ngahau ʻi he loto ʻoe ngaahi fili ʻoe tuʻi; ʻoku tō ki lalo ʻae kakai ʻiate koe.
6 Skarpa äro dina pilar; folk skola falla för dig; konungens fiender skola träffas i hjärtat.
ʻE ʻOtua, ko ho nofoʻanga ʻoku lauikuonga pea taʻengata: ko e tokotoko ʻo ho puleʻanga ko e tokotoko māʻoniʻoni ia.
7 Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.
ʻOku ke ʻofa ki he māʻoniʻoni, pea fehiʻa ki he angahala: ko ia ko e ʻOtua ko ho ʻOtua, kuo ne tākai ʻaki koe ʻae lolo ʻoe fiefia ʻo lahi hake ʻi ho kāinga.
8 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet; därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.
ʻOku namu mula, mo ʻalosi, mo kāsia, ʻa ho ngaahi kofu kotoa pē, mei he ngaahi fale lei, ʻaia kuo nau fakafiefiaʻi koe.
9 Av myrra, aloe och kassia dofta alla dina kläder; från elfenbenspalatser gläder dig strängaspel.
Naʻe ʻi hoʻo kau fefine ongolelei ʻae ngaahi ʻofefine ʻoe ngaahi tuʻi: naʻe tuʻu ʻae tuʻi fefine ʻi ho nima toʻomataʻu ʻi he koula mei Ofeli.
10 Konungadöttrar har du såsom tärnor i ditt hov, en drottning står vid din högra sida, i guld från Ofir.
Fakafanongo, ʻE ʻofefine, pea tokanga, ʻo fakatokangaʻi ho telinga; fakangaloʻi foki hoʻo kakai ʻaʻau, mo e fale ʻo hoʻo tamai;
11 Hör, dotter, och giv akt, och böj ditt öra härtill: Förgät nu ditt folk och din faders hus,
Ko ia ʻe manako lahi ai ʻae tuʻi ki ho hoihoifua: he ko ho ʻEiki ia; pea ke hū kiate ia.
12 och må konungen få hava sin lust i din skönhet; ty han är din herre, och för honom skall du falla ned.
Pea ʻe ʻi ai ʻae ʻofefine ʻo Taia mo e meʻaʻofa; ko e kau koloaʻia ʻi he kakai te nau kumi lahi ki hoʻo ʻofa.
13 Se, dottern Tyrus, ja, de rikaste folk söka nu att vinna din ynnest med skänker.
Ko e ʻofefine ʻoe tuʻi ʻoku lelei lahi ʻi loto; ko hono ngaahi kofu kuo lalanga ʻaki ʻae koula.
14 Idel härlighet är hon, konungadottern i gemaket: av guldvirkat tyg består hennes dräkt,
ʻE ʻomi ia ki he tuʻi ʻi he kofu ʻoku matamatalelei hono tuitui: ko e kau tāupoʻou ko hono kaumeʻa ʻaia ʻoku muimui kiate ia ʻe omi ʻakinautolu kiate koe.
15 i brokigt vävda kläder föres hon till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt; de ledas in till dig.
ʻE omi ʻakinautolu ʻi he fiefia mo e nekeneka: te nau hū ki he fale ʻoe tuʻi.
16 Under glädje och fröjd föras de fram, de tåga in i konungens palats.
ʻE fetongi hoʻo ngaahi tamai ʻe hoʻo fānau, ʻaia te ke fakanofo ko e ngaahi ʻeiki ʻi māmani kotoa pē.
17 I dina fäders ställe skola dina söner träda; dem skall du sätta till furstar överallt i landet. Ditt namn vill jag göra prisat bland alla kommande släkten; så skola ock folken lova dig, alltid och evinnerligen.
Te u fai ke manatuʻi ʻa ho huafa ʻi he toʻutangata kotoa pē: ko ia ʻe fakafetaʻi ʻae kakai kiate koe ʻo lauikuonga pea taʻengata.
