Psaltaren 45
1 För sångmästaren, efter »Liljor»; av Koras söner; en sång, ett kväde om kärlek.
Teèe iz srca mojega rijeè dobra; rekoh: djelo je moje za cara; jezik je moj trska hitroga pisara.
2 Mitt hjärta flödar över av sköna ord; jag säger: min dikt gäller en konung; en snabb skrivares penna är min tunga.
Ti si najljepši izmeðu sinova ljudskih, blagodat teèe iz usta tvojih, jer te je blagoslovio Bog dovijeka.
3 Du är den skönaste bland människors barn, ljuvlighet är utgjuten över dina läppar; så se vi att Gud har välsignat dig evinnerligen.
Pripaši, junaèe, uz bedru svoju maè svoj, èast svoju i krasotu svoju.
4 Omgjorda din länd med ditt svärd, du hjälte, i ditt majestät och din härlighet.
I tako okiæen pohitaj, sjedi na kola za istinu i krotku pravdu, i desnica æe tvoja pokazati èudesa.
5 Och drag så åstad, lyckosam i din härlighet, till försvar för sanning, för ödmjukhet och rättfärdighet, så skall din högra hand lära dig underbara gärningar.
Oštre su strijele tvoje; narodi æe pasti pod vlast tvoju; prostrijeliæe srca neprijatelja carevijeh.
6 Skarpa äro dina pilar; folk skola falla för dig; konungens fiender skola träffas i hjärtat.
Prijesto je tvoj, Bože, vjeèan i nepokolebljiv; skiptar je carstva tvojega skiptar pravice.
7 Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.
Ljubiš pravdu i mrziš na bezakonje; toga radi pomaza te, Bože, Bog tvoj uljem radosti više nego drugove tvoje.
8 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet; därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.
Sve haljine tvoje mirišu smirnom, alojem i kasijom. Koji žive u dvorima od Minijske slonove kosti, oni te vesele.
9 Av myrra, aloe och kassia dofta alla dina kläder; från elfenbenspalatser gläder dig strängaspel.
Carske kæeri dvore te; s desne ti strane stoji carica u Ofirskom zlatu.
10 Konungadöttrar har du såsom tärnor i ditt hov, en drottning står vid din högra sida, i guld från Ofir.
Èuj, kæeri, pogledaj i obrati k meni uho svoje, zaboravi narod svoj i dom oca svojega.
11 Hör, dotter, och giv akt, och böj ditt öra härtill: Förgät nu ditt folk och din faders hus,
I caru æe omiljeti ljepota tvoja; jer je on Gospod tvoj, i njemu se pokloni.
12 och må konungen få hava sin lust i din skönhet; ty han är din herre, och för honom skall du falla ned.
Kæi Tirova doæi æe s darovima, najbogatiji u narodu tebe æe moliti.
13 Se, dottern Tyrus, ja, de rikaste folk söka nu att vinna din ynnest med skänker.
Sva je ukrašena kæi careva iznutra, haljina joj je zlatom iskiæena.
14 Idel härlighet är hon, konungadottern i gemaket: av guldvirkat tyg består hennes dräkt,
U vezenoj haljini vode je k caru; za njom vode k tebi djevojke, druge njezine.
15 i brokigt vävda kläder föres hon till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt; de ledas in till dig.
Vode ih veselo i radosno, ulaze u dvor carev.
16 Under glädje och fröjd föras de fram, de tåga in i konungens palats.
Mjesto otaca tvojih biæe sinovi tvoji, postaviæeš ih knezovima po svoj zemlji.
17 I dina fäders ställe skola dina söner träda; dem skall du sätta till furstar överallt i landet. Ditt namn vill jag göra prisat bland alla kommande släkten; så skola ock folken lova dig, alltid och evinnerligen.
Uèiniæu da se ne zaboravlja ime tvoje od koljena na koljeno; po tom æe te slaviti narodi vavijek vijeka.
