Psaltaren 45

1 För sångmästaren, efter »Liljor»; av Koras söner; en sång, ett kväde om kärlek.

MONION I kin wiada kaul kajelel apot; I pan kaule ki duen Nanmarki amen, lo I rajon penjil en jaunintin koiok aman.

2 Mitt hjärta flödar över av sköna ord; jag säger: min dikt gäller en konung; en snabb skrivares penna är min tunga.

Komui ta me kajelel jan aramaj karoj; meid kajalel jilan omui; i me Kot kapai kin komui ta kokolata.

3 Du är den skönaste bland människors barn, ljuvlighet är utgjuten över dina läppar; så se vi att Gud har välsignat dig evinnerligen.

Pira won omui koldaj ni lonelon omui, komui ol komad, o kapwata kin komui!

4 Omgjorda din länd med ditt svärd, du hjälte, i ditt majestät och din härlighet.

Komui en pwaida ni omui kapwat, Kom kotiwei, pwen jauaja me melel, o me luet akan, pwen kolekol on ir me pun. Lim omui maun ap pan wia dodok kapuriamui.

5 Och drag så åstad, lyckosam i din härlighet, till försvar för sanning, för ödmjukhet och rättfärdighet, så skall din högra hand lära dig underbara gärningar.

Kananan omui kajik katieu me kon wei kan kin lodi on komui; re kin lel on nan monion en imwintiti en nanmarki.

6 Skarpa äro dina pilar; folk skola falla för dig; konungens fiender skola träffas i hjärtat.

Main Kot, mol omui pan duedueta kokolata; o jokon en wei omui me jokon en pun apot.

7 Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.

Kom kin pok on me pun ap tataki tiak jued; i me Kot, omui Kot, keie kin komui le en kaperen mon omui warok kan.

8 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet; därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.

Omui likau kan kin pomauki mire, aloe, o kajia ni omui pedoi jan tanpaj omui im elpenpain, komui kin polauleki kaul o arp.

9 Av myrra, aloe och kassia dofta alla dina kläder; från elfenbenspalatser gläder dig strängaspel.

Japwilim en Nanmarki jeri pein ko mi nan pun en toun tanpaj omui; li Nanmarki a kotikot ni pali maun omui kapwateki kold en opir.

10 Konungadöttrar har du såsom tärnor i ditt hov, en drottning står vid din högra sida, i guld från Ofir.

Nai jeripein koe ron, o kilan, o kapaikedi jalon om, o monokela jap om o jau om akan.

11 Hör, dotter, och giv akt, och böj ditt öra härtill: Förgät nu ditt folk och din faders hus,

Nanmarki ap pan peren kida mom om kajelel; pwe i om Kaun, a koe en kaudoki on i.

12 och må konungen få hava sin lust i din skönhet; ty han är din herre, och för honom skall du falla ned.

Nain Tiruj, me kapwapa re’rail pan wado kijakij; o nidinid re om.

13 Se, dottern Tyrus, ja, de rikaste folk söka nu att vinna din ynnest med skänker.

Japwilim en Nanmarki jeripein, me mi lole, meid kajelel ni monion i, a kapwateki likau kold.

14 Idel härlighet är hon, konungadottern i gemaket: av guldvirkat tyg består hennes dräkt,

A pan pakaluala ren Nanmarki ni a likau linan o a warok peinekap akan, me idauen i, kompoke pa, pan kalua don komui.

15 i brokigt vävda kläder föres hon till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt; de ledas in till dig.

Re pan kalua irail ki peren o nijinij, o re kin pedelon on nan tanpaj en Nanmarki.

16 Under glädje och fröjd föras de fram, de tåga in i konungens palats.

Noumui manakap akan pan wiliandi jam omui kan; i me kom pan kajapwiladan jaupeidi en jap akan karoj.

17 I dina fäders ställe skola dina söner träda; dem skall du sätta till furstar överallt i landet. Ditt namn vill jag göra prisat bland alla kommande släkten; så skola ock folken lova dig, alltid och evinnerligen.

I pan tamanda mar omui ni di kan karoj; i me wei kan karoj pan kapina komui kokolata.