Psaltaren 44
1 För sångmästaren; av Koras söner; en sång.
Unto the end. To the sons of Korah, toward understanding. We have heard, O God, with our own ears. Our fathers have announced to us the work that you wrought in their days and in the days of antiquity.
2 Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
Your hand dispersed the Gentiles, and you transplanted them. You afflicted a people, and you expelled them.
3 Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
For they did not take possession of the land by their sword, and their own arm did not save them. But your right hand and your arm, and the light of your countenance did so, because you were pleased with them.
4 Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
You yourself are my king and my God, who commands the salvation of Jacob.
5 Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
With you, we will brandish a horn before our enemies; and in your name, we will spurn those rising up against us.
6 Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
For I will not hope in my bow, and my sword will not save me.
7 Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
For you have saved us from those who afflict us, and you have bewildered those who hate us.
8 nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
In God, we will give praise all day long; and in your name, we will confess forever.
9 Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
But now, you have rejected and bewildered us, and you will not go forth with our armies, O God.
10 Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
You have turned our back to our enemies, and those who hated us have plundered for themselves.
11 Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
You have given us over like sheep for food. You have scattered us among the Gentiles.
12 Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
You have sold your people without a price, and no great number was exchanged for them.
13 Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
You have set us as a disgrace to our neighbors, a scoff and a derision to those who are around us.
14 Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
You have set us as a parable among the Gentiles, a shaking of the head among the peoples.
15 Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
All day long my shame is before me, and the confusion of my face has covered me,
16 Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
before the voice of the reproacher and the commentator, before the face of the adversary and the pursuer.
17 när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
All these things have come upon us, yet we have not forgotten you, and we have not acted unjustly in your covenant.
18 Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
And our heart has not turned back. And you have not diverted our steps from your way.
19 Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
For you humbled us in a place of affliction, and the shadow of death has covered us.
20 så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
If we have forgotten the name of our God, and if we have extended our hands to a foreign god,
21 Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
will not God find this out? For he knows the secrets of the heart.
22 månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
For, because of you, we are being killed all day long. We are considered as sheep for the slaughter.
23 Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
Rise up. Why do you fall asleep, O Lord? Rise up, and do not reject us in the end.
24 Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
Why do you turn your face away, and why do you forget our needfulness and our tribulation?
25 Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
For our soul has been humbled into the dust. Our belly has been bound to the earth.
26 Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden. Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.
Rise up, O Lord. Help us and redeem us, because of your name.
