< Psaltaren 4 >
1 För sångmästaren, med strängaspel; en psalm av David.
KOT kapung pa i, kom kotin mangi ia ni ai likelikwir. Pwe kom kin kotin kamait ia la ni ai ansau apwal. Kom kotin maki ong ia o mangi ai kapakap.
2 När jag ropar, så svara mig, du min rättfärdighets Gud, du som i trångmål skaffar mig rum; var mig nådig och hör min bön.
Komail saumas akan! Arai da mar ai pan susued? Arai da omail pok ong me mal kot, o omail perenki likam? (Sela)
3 I herrar, huru länge skall min ära vara vänd i smälek, huru länge skolen I älska fåfänglighet och fara efter lögn? (Sela)
Komail lolekongala, ap asa, me Ieowa kotin piladar sapwilim a lelapok o. Ieowa kin kotin mangi ia ni ai likelikwir ong i.
4 Besinnen dock att HERREN har utvalt åt sig den fromme; HERREN hör, när jag ropar till honom.
Ni omail makar, komail der wia dip. Komail madamadauaki mongiong omail ni omail wendi pon los o ap auiaui. (Sela)
5 Vredgens, men synden icke; eftersinnen i edra hjärtan, på edra läger, och varen stilla. (Sela)
Komail mairongki mairong pung o liki Ieowa.
6 Offren rätta offer, och förtrösten på HERREN.
Me toto kin inda: Is me pan kasale ong kitail me mau kan? A Ieowa, kom kotin kamaraine kin kit marain en silang omui!
7 Många säga: »Vem skall låta oss se det gott är?» Upplyft du över oss ditt ansiktes ljus, o HERRE.
Komui kotin kaperenda mongiong i laud sang ansaun arail wain o korn me toto.
8 Du giver mig glädje i hjärtat, större än andras, när de få säd och vin i myckenhet. I frid vill jag lägga mig ned, och i frid skall jag somna in, ty du, HERRE, låter mig bo avskild och i trygghet.
I kin wonon o mamair ni popol; pwe komui ta Maing, me kotin sauasa ia da, pwe i en kak moleilei.