< Psaltaren 39 >

1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
GUAJO ileco bae juadaje y chalanjo, para chajo umiisao pot y jilajo: bae juadaje y pachotto ni freno, anae y manaelaye mangaegue gui menajo.
2 Jag sade: »Jag vill akta på vad jag gör, så att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min mun, så länge den ogudaktige är för mina ögon.»
Jugueffamatquilo ya juquieto gui minauleg: ya y pinitijo manatbororota.
3 Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.
Y corasonjo maepe gui sanjalomjo: anae jujajaso, y guafe mañoñonggue: ayo nae cumuentos yo yan y jilajo.
4 Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.
Natungo yo, Jeova, ni uttimoco, yan y medidan y jaanijo cuanto guaja; natungoyo jafa na checayo.
5 HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.
Estagüe na un atafja unnae y jaanijo; ya y sacanjo calangja taya gui menamo: sen magajet na todo y taotao taebale anae guaja mas balotña.
6 Se, såsom en handsbredd har du gjort mina dagars mått, och min livslängd är såsom intet inför dig; fåfänglighet allenast äro alla människor, huru säkra de än stå. (Sela)
Senmagajet na calang anineng jumajanao todo y taotao: senmagajet na taesetbe y atborotoñija: Sa manrecocoje y güinaja ya ti jatungo jaye y chinile.
7 Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.
Ya pago, Jeova, jafa junangga? y ninanggaco gaegue guiya jago.
8 Och nu, vad förbidar jag, Herre? Till dig står mitt hopp.
Nalibre yo gui todo y tinaelayeco, chamoyo pumopolo na jumanamamajlao gui taetiningo.
9 Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.
Guajo mamatquilo, ti jubaba y pachotto: sa jago fumatinas.
10 Jag tiger och upplåter icke min mun; ty det är du som har gjort det.
Najanao guiya guajo y sinaulagmo: sa pot y tinetpen y canaemo lumachaeyo.
11 Vänd av ifrån mig din plåga; för din hands aga försmäktar jag.
Anae unnatunas y taotao nu y linalatde, pot y tinaelaye, ninalachae y bonituña taegüije y puliya: senmagajet na todo y taotao taebale.
12 Om du tuktar någon med näpst för missgärning, så är det ute med hans härlighet, såsom när mal krossas. Fåfänglighet allenast äro alla människor. (Sela)
Jungog y tinaetaejo, O Jeova, ecungog y inagangjo: chamo famatquilo gui menan y lagojo: sa taotao tumano yo guiya jago: pago finatoyo taegüeje y mañaenajo todos.
13 Hör min bön, o HERRE, och lyssna till mitt rop, tig icke vid mina tårar; ty jag är en främling i ditt hägn, en gäst såsom alla mina fäder. Vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.
Poloyo ya jufañule minetgot, antes de jujanao ya ti jutalo.

< Psaltaren 39 >