Psaltaren 38
1 En psalm av David; till åminnelse.
Salmo de Davi, para lembrança: SENHOR, não me repreendas em tua ira, e não me castigues em teu furor.
2 HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
Porque tuas flechas me atingiram, e tua mão pesou sobre mim.
3 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
Na minha carne nada [há que esteja] saudável, por causa de tua ira; não há paz em meus ossos por causa do meu pecado.
4 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
Porque minhas maldades ultrapassam minha cabeça; elas [são] como carga pesada demais para mim.
5 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
Minhas feridas fedem, e estão apodrecidas, por eu ter sido tão tolo.
6 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
Eu estou perturbado e abatido; ando o dia todo em sofrimento.
7 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
Porque meus lombos ardem muito, e nada há que esteja saudável em minha carne.
8 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
Estou enfraquecido e despedaçado; eu gemo pelo sofrimento do meu coração.
9 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
SENHOR, todo o meu sofrimento está diante de ti, e meu gemido não te é oculto.
10 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
Meu coração dá palpitações, e minha força me deixou; e a luz dos meus olhos já não [está] comigo.
11 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
Meus amigos e companheiros observam de longe minha calamidade; e os meus vizinhos ficam afastados.
12 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
Os que procuram [matar] a minha alma [me] armam laços; e os que procuram o meu mal falam insultos e todo o dia planejam maldades.
13 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
Mas eu [estou] como o surdo, não ouço; e como o mudo, [que] não abre sua boca.
14 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
E eu estou como um homem que não ouve, e cuja boca não [pode responder] com repreensões.
15 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
Por isso, SENHOR, eu espero em ti; Senhor, meu Deus, tu me ouvirás.
16 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
Porque eu dizia: Não se alegrem de mim! Quando meu pé vacilou, eles se engrandeceram contra mim.
17 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
Porque eu estou prestes a ficar como manco, e minha dor está continuamente perante mim.
18 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
Por isso eu [te] conto minha maldade; estou aflito por causa do meu pecado.
19 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
Porém meus inimigos [estão] vivos, [e] se fortalecem; e os que me odeiam por maldade se multiplicam;
20 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
Assim como os que retribuem o bem com o mal, eles se opõem a mim, porque eu sigo o bem.
21 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
Não me desampares, SENHOR, meu Deus, não fiques longe de mim.
22 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig. Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
Apressa-te ao meu socorro, SENHOR, salvação minha.
