< Psaltaren 38 >
1 En psalm av David; till åminnelse.
Zabbuli ya Dawudi, ey’okujjukiza. Ayi Mukama tonnenya ng’okyaliko obusungu, oba okunkangavvula ng’oliko ekiruyi.
2 HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
Kubanga obusaale bwo bunfumise, n’omuggo gwo gunkubye nnyo.
3 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
Obusungu bwo bundwazizza nzenna, n’amagumba gange gonna gansagala olw’ebyonoono byange.
4 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
Omusango gwe nzizizza guyitiridde, gunzitoowerera ng’omugugu omunene oguteetikkika.
5 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
Ebiwundu byange bitanye era biwunya, olw’okwonoona kwange okw’obusirusiru.
6 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
Nkootakoota era mpweddemu ensa, ŋŋenda nsinda obudde okuziba.
7 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
Omugongo gunnuma nnyo, ne mu mubiri gwange temukyali bulamu.
8 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
Sikyalimu maanyi era nzenna mmenyesemenyese; nsinda buli bbanga olw’obulumi mu mutima.
9 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
Mukama, bye neetaaga byonna obimanyi, n’okusinda kwange okuwulira.
10 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
Omutima gumpejjawejja, amaanyi gampweddemu; n’okulaba sikyalaba.
11 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
Mikwano gyange ne be nayitanga nabo banneewala olw’amabwa gange; ne bannange tebakyansemberera.
12 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
Abaagala okunzita bantega emitego, n’abo abangigganya bateesa okummalawo. Buli bbanga baba bateesa kunkola kabi.
13 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
Ndi ng’omuggavu w’amatu, atawulira; nga kiggala, atayogera.
14 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
Nfuuse ng’omuntu atalina ky’awulira, atasobola kwanukula.
15 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
Ddala ddala nnindirira ggwe, Ayi Mukama, onnyanukule, Ayi Mukama Katonda wange.
16 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
Tobakkiriza kunneeyagalirako, oba okunneegulumirizaako ng’ekigere kyange kiseeredde.
17 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
Kubanga nsemberedde okugwa, era nga nnumwa buli kiseera.
18 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
Ddala ddala njatula ebyonoono byange; nnumirizibwa ekibi kyange.
19 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
Abalabe bange bangi era ba maanyi; n’abo abankyayira obwereere bangi nnyo.
20 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
Abalabe bange bankyawa olw’okuba omulongoofu, era bwe nkola ebirungi banjogerako ebitasaana.
21 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
Ayi Mukama, tonjabulira; tobeera wala nange, Ayi Katonda wange.
22 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig. Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
Ayi Mukama Omulokozi wange, yanguwa okumbeera.