Psaltaren 38
1 En psalm av David; till åminnelse.
A psalm for David, for a remembrance of the sabbath. Rebuke me not, O Lord, in thy indignation; nor chastise me in thy wrath.
2 HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
For thy arrows are fastened in me: and thy hand hath been strong upon me.
3 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
There is no health in my flesh, because of thy wrath: there is no peace for my bones, because of my sins.
4 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
For my iniquities are gone over my head: and as a heavy burden are become heavy upon me.
5 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
My sores are putrified and corrupted, because of my foolishness.
6 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
I am become miserable, and am bowed down even to the end: I walked sorrowful all the day long.
7 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
For my loins are filled with illusions; and there is no health in my flesh.
8 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
I am afflicted and humbled exceedingly: I roared with the groaning of my heart.
9 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
Lord, all my desire is before thee, and my groaning is not hidden from thee.
10 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
My heart is troubled, my strength hath left me, and the light of my eyes itself is not with me.
11 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
My friends and my neighbours have drawn near, and stood against me. And they that were near me stood afar off:
12 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
And they that sought my soul used violence. And they that sought evils to me spoke vain things, and studied deceits all the day long.
13 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
But I, as a deaf man, heard not: and as a dumb man not opening his mouth.
14 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
And I became as a man that heareth not: and that hath no reproofs in his mouth.
15 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
For in thee, O Lord, have I hoped: thou wilt hear me, O Lord my God.
16 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
For I said: Lest at any time my enemies rejoice over me: and whilst my feet are moved, they speak great things against me.
17 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
For I am ready for scourges: and my sorrow is continually before me.
18 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
For I will declare my inequity: and I will think for my sin.
19 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
But my enemies live, and are stronger that I: and they hate me wrongfully are multiplied.
20 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
They that render evil for good, have detracted me, because I followed goodness.
21 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
Forsake me not, O Lord my God: do not thou depart from me.
22 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig. Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
Attend unto my help, O Lord, the God of my salvation.
