Psaltaren 38
1 En psalm av David; till åminnelse.
Kathutkung: Devit Oe BAWIPA lungphuen laihoi na yue hanh lah a. Puenghoi lungkhuek laihoi hai na yue hanh.
2 HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
Na tahroe ni kai hah na thut dawkvah, na kut ni hoe na nam sin.
3 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
Na lungphuennae kecu dawk, ka takthai dawk damnae awm hoeh. Ka yonnae kecu dawk ka hru damnae awm hoeh.
4 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
Ka payonnae ni ka lû a ramuk dawkvah, ka phu thai hoeh e hno patetlah doeh ao.
5 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
Ka pathunae kecu dawk, ka hmâ dukhnai teh, a hmui a tho toe.
6 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
Patawnae khang hoi ka kâkalawng teh, kanîruirui lungmathoe hoi ka cingou.
7 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
Bangkongtetpawiteh, ka laheibawnaw a kâan poung dawkvah, ka takthai dawk damnae roeroe awm hoeh.
8 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
Ka tâwn poung teh ka lung a rek dawkvah, ka lung a kâraphei teh ka cingou.
9 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
BAWIPA, ka ngainae pueng teh na hmalah ao. Ka cingounae hai koung na panue.
10 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
Ka lung a duem teh tha ka tawn hoeh toe. Ka mit angnae hai takuettakuet a mawm toe.
11 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
Ka patawnae dawk ka pahren e naw hoi huikonaw ni, na hnai ngai awh hoeh toe. Ka imthungnaw ni hai na roun awh toe.
12 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
Ka hringnae la han kakâcainaw nihai, kai hanlah karap a patûng awh.
13 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
Hatei, kai teh, hnâpang patetlah ka thai hoeh, lawka patetlah doeh ka o.
14 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
Hottelah, ka thai hoeh e patetlah ka o teh, ka pato thai hoeh e patetlah ka o.
15 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
Oe BAWIPA, nang dawk ngaihawinae ka tawn dawkvah, Oe BAWIPA, ka Cathut, na thai pouh haw.
16 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
Na thai pouh haw, hoehpawiteh, kai dawk a konawm awh vaiteh, ka khok a thawn toteh, kai taranlahoi kâoup awh payon vaih ka ti.
17 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
Kai teh rawp hane coungkacoe ka o dawkvah, ka lungmathoenae teh pou ka pouk.
18 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
Ka yonnae ni ka lung a puen sak dawkvah, peng ka pâpho ngala toe.
19 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
Hatei, ka tarannaw teh, a tak a dam awh, a thao awh. A khuekhaw awm laipalah na kahmuhmanaw teh, apap awh.
20 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
Hawinae hah yonnae hoi kapathonaw hai, hawinae ka tarawi kecu ka taran lah ao awh.
21 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
Oe BAWIPA, na cettakhai hanh. Oe ka Cathut, na hlat takhai hanh.
22 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig. Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
Oe rungngangnae BAWIPA, karanglah na kabawm haw.
