Psaltaren 38
1 En psalm av David; till åminnelse.
David kah ngaidamnah Tingtoenglung Aw BOEIPA, na thinhul neh kai n'tluung boel lamtah na kosi neh kai n'toel boeh.
2 HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
Na thaltang loh kai dongah sap ha tlaeh tih na kut loh kai n'nan.
3 Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
Nang kah kosi dongah ka pum he hlang la om voelpawh. Ka tholh dongah ka rhuh a sading pawh.
4 Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
Kai kathaesainah loh ka lu hang khuk tih, kai ham hnophueih bangla a rhih loh n'nan.
5 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
Ka anglat dongah, ka boengha rhong tih rhim coeng.
6 Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
Ka ngam paihaeh tangkik hil khohnin yungah kopang neh ka van.
7 Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
Ka uen khaw boeih duih tih, ka pum he hlang la om voelpaawh.
8 Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
Ka lungmit tih ka paep dongah, lungbuei phoenanah neh mat ka kawk.
9 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
Ka ngaihlihnah boeih he, ka Boeipa namah taengah ka hal tih, ka hueinah he namah taeng lamloh a thuh moenih.
10 Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
Ka lungbuei a thimpom tih ka thadueng hnoeng. Te dongah ka mik khaw tueng pawh.
11 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
Ka tlohtat dongah ka lungnah ka paya rhoek loh saisai m'pai tak tih ka huiko khaw a hla lam ni a pai uh coeng.
12 Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
Ka hinglu aka mae rhoek loh n'hlaeh tih, kai yoethae puei ham aka tlap rhoek loh a talnah te a thui uh. Te dongah hlangthai palat rhoek loh hnin at puet n'taeng uh.
13 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
Tedae kai tah hnapang bangla ka ya voelpawt tih olmueh loh a ka a ang pawt bangla ka om.
14 Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
Te dongah aka ya thai pawt tih a ka ah toelthamnah aka om pawt hlang bangla ka om.
15 ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
BOEIPA nang dongah ka hangdang tih nang loh nan doo bitni ka Boeipa ka Pathen aw
16 Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
Te dongah, “Ka kho he a paloe vaengah kai n'kohah thil uh tih kai soah pomsang uh ve,” ka ti.
17 Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
Cungdonah ham ka tawn uh tih ka nganboh loh kamah taengah om taitu.
18 Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
Te dongah kai kathaesainah te ka doek. Kamah kah tholhnah dongah ka mawn.
19 ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
Tedae ka thunkha rhoek kah hingnah tah ting tih a honghi dongah ka lunguet loh pungtai.
20 Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
Te dongah a then te a thae neh aka thuung rhoek loh kai n'khingkhoek vaengah a then te kamah loh ka vai rhoela ka vai.
21 de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
Ka BOEIPA Pathen aw, kai n'hno boel lamtah kai taeng lamkah n'lakhla tak boeh.
22 Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig. Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
Kai bomkung la ha tawn uh laeh ka loeihnah Boeipa.
