< Psaltaren 37 >
1 Av David. Harmas icke över de onda, avundas icke dem som göra orätt.
En Psalm Davids. Harmas icke öfver de onda; var icke nitisk öfver de ogerningsmän.
2 Ty såsom gräs varda de snart avhuggna, och såsom gröna örter vissna de.
Ty såsom gräs varda de snart afhuggne, och såsom gröna örter skola de förvissna.
3 Förtrösta på HERREN, och gör vad gott är, förbliv i landet och beflita dig om redbarhet,
Haf hopp till Herran, och gör det godt är; blif i landet, och föd dig redeliga.
4 och hav din lust i HERREN: då skall han giva dig vad ditt hjärta begär.
Haf dina lust i Herranom; han skall gifva dig hvad ditt hjerta önskar.
5 Befall din väg åt HERREN och förtrösta på honom; han skall göra det.
Befalla Herranom din väg, och hoppas uppå honom; han skall väl görat;
6 Han skall låta din rättfärdighet gå fram såsom ljuset och din rätt såsom middagens sken.
Och skall frambära dina rättfärdighet såsom ett ljus, och din rätt såsom en middag.
7 Var stilla för HERREN och förbida honom, harmas icke över den vilkens väg är lyckosam, över den man som umgås med ränker.
Förbida Herran, och vänt efter honom. Harmas icke öfver den, hvilkom all ting, efter hans vilja, lyckosamliga framgå.
8 Avhåll dig från vrede och låt förbittringen fara; harmas icke; därmed gör du blott illa.
Håll tillbaka af vrede, och öfvergif grymhet; blif icke vred, så att du ock illa gör.
9 Ty de onda skola varda utrotade, men de som vänta efter HERREN, de skola besitta landet.
Ty de onda skola utrotade varda; men de, som vänta efter Herran, skola ärfva landet.
10 Ännu en liten tid, så är den ogudaktige icke mer; och när du ser efter hans plats, då är han borta.
Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige intet mer; och när du efter hans rum ser, skall han borto vara.
11 Men de ödmjuka skola besitta landet och hugnas av stor frid.
Men de elände skola ärfva landet, och lust hafva i storom frid.
12 Den ogudaktige stämplar mot den rättfärdige och biter sina tänder samman mot honom;
Den ogudaktige trugar den rättfärdiga, och biter sina tänder tillsamman öfver honom.
13 men Herren ler åt honom, ty han ser att hans dag kommer.
Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer.
14 De ogudaktiga draga ut svärdet och spänna sin båge, för att fälla den som är betryckt och fattig, för att slakta dem som vandra i redlighet.
De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.
15 Men deras svärd skall gå in i deras eget hjärta, och deras bågar skola brista sönder.
Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista.
16 Det lilla som en rättfärdig har är bättre än många ogudaktigas stora håvor.
Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor.
17 Ty de ogudaktigas armar skola sönderbrytas; men HERREN uppehåller de rättfärdiga.
Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt.
18 HERREN känner de frommas dagar, och deras arvedel skall bestå evinnerligen.
Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga.
19 De skola icke komma på skam i den onda tiden, och i hungerns dagar skola de varda mättade.
De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva.
20 Ty de ogudaktiga skola förgås; HERRENS fiender äro såsom ängarnas prakt: de försvinna såsom rök, ja, de försvinna.
Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner.
21 Den ogudaktige lånar och kan icke betala, men den rättfärdige är barmhärtig och givmild.
Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.
22 Ty HERRENS välsignade skola besitta landet, men de som han förbannar skola varda utrotade.
Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.
23 Genom HERREN bliva en mans steg fasta, när han har behag till hans väg.
Af Herranom varder sådana mans gång främjad, och han hafver lust till hans väg.
24 Om han faller, störtar han dock icke till marken, ty HERREN håller honom vid handen.
Om han faller, varder han ej bortkastad; ty Herren håller honom vid handen.
25 Jag har varit ung och är nu gammal, men jag har icke sett den rättfärdige övergiven eller hans barn gå efter bröd.
Jag hafver ung varit, och är gammal vorden, och hafver ännu aldrig sett den rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå.
26 Han är alltid barmhärtig och villig att låna och hans barn äro till välsignelse.
Han är alltid barmhertig, och lånar gerna; och hans säd skall välsignad varda.
27 Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, så skall du få bo kvar evinnerligen.
Låt af det onda, och gör det goda, och blif i evig tid.
28 Ty HERREN älskar vad rätt är och övergiver icke sina fromma, evinnerligen bliva de bevarade; men de ogudaktigas avkomma varder utrotad.
Ty Herren älskar rätten, och öfvergifver icke sina heliga; evinnerliga varda de bevarade; men de ogudaktigas säd skall utrotad varda.
29 De rättfärdiga skola besitta landet och bo däri evinnerligen.
De rättfärdige ärfva landet, och blifva derinne evinnerliga.
30 Den rättfärdiges mun talar visdom, och hans tunga säger vad rätt är.
Dens rättfärdigas mun talar vishet, och hans tunga lärer rätten.
31 Hans Guds lag är i hans hjärta; hans steg vackla icke.
Hans Guds lag är i hans hjerta; hans steg slinta icke.
32 Den ogudaktige vaktar på den rättfärdige och står efter att döda honom,
Den ogudaktige vaktar uppå den rättfärdiga, och aktar dräpa honom.
33 men HERREN överlämnar honom icke i hans hand och fördömer honom icke, när han dömes.
Men Herren låter honom icke uti hans händer, och fördömer honom icke, då han dömd varder.
34 Förbida HERREN, och håll dig på hans väg, så skall han upphöja dig till att besitta landet; du skall se med lust huru de ogudaktiga varda utrotade.
Förbida Herran, och håll hans väg, så skall han upphöja dig, så att du skall ärfva landet. Du skall se, att de ogudaktige utrotade varda.
35 Jag såg en ogudaktig som trotsade på sin makt; han utbredde sig såsom ett grönskande träd, väl rotat.
Jag hafver sett en ogudaktig, den var fast väldig, och utbredde sig, och grönskades såsom ett laurbärsträ.
36 Men när man sedan gick där fram, se, då var han borta; jag sökte efter honom, men han fanns icke mer.
Då man gick der framom, si, så var han borto; jag frågade efter honom, då vardt han ingenstäds funnen.
37 Giv akt på den ostrafflige, och se på den redlige, huru fridens man har en framtid.
Blif from, och håll dig rätt; ty slikom skall det på sistone väl gå.
38 Men överträdarna skola allasammans förgås, de ogudaktigas framtid varder avskuren.
Men de öfverträdare skola tillsammans förgås, och de ogudaktige på sistone utrotade varda.
39 Till de rättfärdiga kommer frälsning ifrån HERREN; han är deras värn i nödens tid.
Men Herren hjelper de rättfärdiga; han är deras starkhet i nöd;
40 HERREN hjälper dem och befriar dem; han befriar dem från de ogudaktiga och frälsar dem, ty de taga sin tillflykt till honom. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.
Och Herren skall vara dem biståndig, och hjelpa dem; han skall undsätta dem ifrå de ogudaktiga, och frälsa dem; ty de trösta uppå honom.