Psaltaren 35
1 Av David. Gå till rätta, HERRE, med dem som gå till rätta med mig; strid mot dem som strida mot mig.
Ko e Saame ʻa Tevita. Ke ke langomakiʻi au, ʻE Sihova, telia ʻakinautolu ʻoku fakatangaʻi au: ke ke tauʻi ʻakinautolu ʻoku nau tauʻi au.
2 Fatta sköld och skärm, och stå upp till min hjälp;
Toʻo ʻae fakaū mo e pā, pea tuʻuhake ko hoku tokoni.
3 drag fram spjutet, och spärra vägen för mina förföljare. Säg till min själ: »Jag är din frälsning.»
Unuhi mai foki ʻae tao, ʻo tāpuni ʻae hala kiate kinautolu ʻoku fakatangaʻi au: pea tala ki hoku laumālie, “ko au ko ho fakamoʻui.”
4 Må de komma på skam och blygas, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och varda utskämda, som hava ont i sinnet mot mig.
Tuku ke puputuʻu mo mā ʻakinautolu ʻoku kumi ki hoku laumālie: tuku ke fakafoki ki mui mo ilifia ʻakinautolu ʻoku puleakiʻi au.
5 Må de bliva såsom agnar för vinden, och HERRENS ängel drive dem bort.
Tuku ke nau hangē ko e kafukafuʻi ʻakau ʻi he ʻao ʻoe matangi: pea tuku ke tuli ʻakinautolu ʻe he ʻāngelo ʻa Sihova.
6 Deras väg blive mörk och slipprig, och HERRENS ängel drive dem bort.
Tuku ke fakapoʻuli honau hala pea hekeheke: pea ke fakatanga ʻakinautolu ʻe he ʻāngelo ʻa Sihova.
7 Ty utan sak hava de försåtligen tillrett sin nätgrop för mig, utan sak hava de grävt en grav för mitt liv.
He kuo nau ʻaʻau fakafufū ʻi he luo honau kupenga kiate au taʻehanoʻuhinga; kuo nau keli ʻae luo ki hoku laumālie taʻehanoʻuhinga.
8 Fördärv komme över den mannen oförtänkt, det nät han har utlagt må fånga honom; ja, till sitt fördärv falle han själv däri.
Ke hoko ʻae malaʻia kiate ia fakafokifā pe; pea ko e kupenga ʻoʻona ʻaia kuo ne ʻaʻau fufū tuku ke moʻua ai ia: tuku ia ke tō ki he malaʻia totonu ko ia.
9 Men min själ skall fröjda sig i HERREN och vara glad över hans frälsning.
Pea ʻe fiefia hoku laumālie ʻia Sihova: ʻe nekeneka ia ʻi heʻene fakamoʻui.
10 Alla ben i min kropp skola säga: »HERRE, vem är dig lik, du som räddar den betryckte från den som är honom för stark, den betryckte och fattige ifrån den som plundrar honom?»
ʻE pehē ʻe hoku ngaahi hui kotoa pē, “ʻE Sihova, ko hai ʻoku hangē ko koe, ʻa koe ʻoku ke fakahaofi ʻae masiva meiate ia ʻoku mālohi lahi ʻiate ia, ʻio, ʻae masiva mo e paea meiate ia ʻoku ne fakamālohiʻi ia?”
11 Orättfärdiga vittnen träda fram; de utfråga mig om det jag icke vet.
Naʻe tuʻu hake ʻae kau fakamoʻoni loi; naʻa nau tuku kiate au ʻae ngaahi meʻa naʻe ʻikai te u ʻilo.
12 De löna mig med ont för gott; övergiven är min själ.
Naʻa nau totongi kovi ki heʻeku lelei ke fakamasivaʻi hoku laumālie.
13 Jag åter bar sorgdräkt, när de voro sjuka, jag späkte min själ med fasta, jag bad med nedsänkt huvud;
Ka ko au, naʻaku kofuʻaki ʻae tauangaʻa, ʻi honau mahaki: naʻaku fakavaivai hoku laumālie ʻi he ʻaukai; pea naʻe foki mai ʻeku lotu ki hoku fatafata.
14 såsom gällde det min vän, min broder, så skickade jag mig; lik den som sörjer sin moder gick jag sorgklädd och lutande.
Naʻaku fai ʻo hangē ko hoku kāinga ia, pe ko hoku tokoua: naʻaku tulolo hifo fakamamahi pē, ʻo hangē ko e tokotaha ʻoku tangi koeʻuhi ko ʻene faʻē.
15 Men de glädja sig över mitt fall och rota sig samman; ja, eländiga människor, som jag icke känner, rota sig samman mot mig, de smäda mig utan uppehåll.
Ka ʻi heʻeku tuʻutāmaki naʻa nau fiefia, ʻonau fakakātoa ʻakinautolu: ʻio, naʻe fakataha ʻakinautolu ʻae kakai faʻa tā ʻo tuʻu kiate au, pea naʻe ʻikai te u ʻiloa; naʻa nau haehae, pea naʻe ʻikai longo pē:
16 Dessa gudlösa, som driva gyckel för en kaka bröd, bita ihop tänderna mot mig.
Naʻa nau fakalili honau nifo kiate au, mo e kau mālualoi ʻoku manuki ʻi he ngaahi kātoanga.
17 Herre, huru länge skall du se härpå? Ryck min själ undan det fördärv de bereda, och mitt liv undan lejonen.
ʻE Sihova, ʻe fēfē hono fuoloa mo hoʻo ʻafio ki ai? Fakamoʻui hoku laumālie mei heʻenau ngaahi fakamalaʻia, mo ʻeku moʻui mei he fanga laione.
18 Då skall jag tacka dig i den stora församlingen, och bland mycket folk skall jag lova dig.
Te u ʻatu ʻae fakafetaʻi kiate koe ʻi he fakataha lahi: te u fakaongoongolelei koe ʻi he ʻao ʻoe kakai lahi.
19 Låt icke dem få glädja sig över mig, som utan skäl äro mina fiender; låt icke dem som utan sak hata mig få blinka med ögonen.
ʻOua naʻa tuku ke fiefia kiate au ʻakinautolu kuo hoko noa pē ko hoku fili: pea ʻoua naʻa tuku ke lalama honau mata ʻakinautolu ʻoku fehiʻa kiate au taʻehanoʻuhinga.
20 Ty det är icke frid som de tala; nej, svekets ord tänka de ut mot de stilla i landet.
He ʻoku ʻikai te nau lea lelei: ka ʻoku nau fakatupu ʻae ngaahi meʻa kākā kiate kinautolu ʻoku nofo fiemālie ʻi he fonua.
21 De spärra upp munnen mot mig; de säga: »Rätt så, rätt så, nu se vi det med egna ögon!»
ʻIo, kuo nau fakamanga honau ngutu ʻo lahi kiate au, ʻonau pehē, “Ha ha, kuo mamata ki ai homau mata.”
22 Du, HERRE, ser det; tig icke. Herre, var icke långt ifrån mig.
Kuo ke ʻafioʻi eni, ʻE Sihova: ʻoua naʻa ke fakalongo pē: ʻE Sihova, ʻoua naʻa ke mamaʻo ʻiate au.
23 Vakna och stå upp för att skaffa mig rätt, för att utföra min sak, du min Gud och Herre.
ʻE hoku ʻOtua mo hoku ʻEiki, ke ke tuʻu hake, mo ke ʻā ki hoku fakamaau, ʻio, ki hoku langomakiʻi.
24 Skaffa mig rätt efter din rättfärdighet, HERRE, min Gud, och låt dem icke få glädja sig över mig.
ʻE Sihova ko hoku ʻOtua, ke ke fakamaau au ʻo hangē ko ʻeku māʻoniʻoni; pea ke ʻoua te nau fiefia kiate au.
25 Låt dem icke säga i sina hjärtan: »Rätt så, det gick såsom vi ville!» Låt dem icke säga: »Vi hava fördärvat honom.»
ʻOua naʻa pehē ʻekinautolu ʻi honau loto, “Ha, ko homau loto ia:” ʻoua te nau pehē, “Kuo tau folo hifo ia.”
26 Må alla komma på skam och blygas, som glädja sig över min ofärd. Med skam och blygd må de varda klädda, som förhäva sig över mig.
Tuku ke mā mo manavahē fakataha ʻakinautolu ʻoku fiefia ʻi hoku lavea: tuku ke kofuʻaki ʻae mā mo e taʻefakaʻapaʻapa ʻakinautolu ʻoku fai fakafiefielahi kiate au.
27 Men må de jubla och glädja sig, som unna mig min rätt, och må de alltid kunna säga: »Lovad vare HERREN, han som unnar sin tjänare gott!»
Tuku ke kalanga fakafiefia, mo nekeneka, ʻakinautolu ʻoku loto lelei ki heʻeku māʻoniʻoni: ʻio, tuku ke nau lea pehē maʻuaipē, “Ke ongoongolelei ʻa Sihova, ʻaia ʻoku fiemālie ʻi he monūʻia ʻa ʻene tamaioʻeiki.”
28 Då skall min tunga förkunna din rättfärdighet och hela dagen ditt lov.
Pea ʻe lea ʻa hoku ʻelelo ki hoʻo māʻoniʻoni mo ho ongoongolelei ʻi he ʻaho kotoa.
