Psaltaren 35
1 Av David. Gå till rätta, HERRE, med dem som gå till rätta med mig; strid mot dem som strida mot mig.
A psalm of David. Oppose my opponents, Lord; fight those who are fighting against me.
2 Fatta sköld och skärm, och stå upp till min hjälp;
Put your armor on, and pick up your shield. Get ready, come and help me.
3 drag fram spjutet, och spärra vägen för mina förföljare. Säg till min själ: »Jag är din frälsning.»
Draw your spear and your javelin, confront those who are chasing me. Tell me, “I am your salvation!”
4 Må de komma på skam och blygas, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och varda utskämda, som hava ont i sinnet mot mig.
Shame them! Humiliate those who are trying to kill me! Turn them back! Disgrace those who are planning to hurt me!
5 Må de bliva såsom agnar för vinden, och HERRENS ängel drive dem bort.
Let them be like chaff blown by the wind; let the angel of the Lord drive them away.
6 Deras väg blive mörk och slipprig, och HERRENS ängel drive dem bort.
May their path be dark and slippery, with the angel of the Lord chasing them down.
7 Ty utan sak hava de försåtligen tillrett sin nätgrop för mig, utan sak hava de grävt en grav för mitt liv.
For no reason they set a net to catch me; for no reason they dug a pit to trap me.
8 Fördärv komme över den mannen oförtänkt, det nät han har utlagt må fånga honom; ja, till sitt fördärv falle han själv däri.
Let disaster come on them suddenly; let the net they set catch them instead; let the pit they dug trap them instead.
9 Men min själ skall fröjda sig i HERREN och vara glad över hans frälsning.
Then I will be glad in the Lord; I will be happy in his salvation.
10 Alla ben i min kropp skola säga: »HERRE, vem är dig lik, du som räddar den betryckte från den som är honom för stark, den betryckte och fattige ifrån den som plundrar honom?»
Every part of me will say, Who can compare to you, Lord? You rescue the weak from the strong; the poor and needy from robbers.
11 Orättfärdiga vittnen träda fram; de utfråga mig om det jag icke vet.
Hostile witnesses stand up to testify against me, accusing me of crimes I don't know anything about.
12 De löna mig med ont för gott; övergiven är min själ.
They pay me back with evil instead of good. I feel like giving up.
13 Jag åter bar sorgdräkt, när de voro sjuka, jag späkte min själ med fasta, jag bad med nedsänkt huvud;
But when they were sick, I put on clothes of sackcloth in sympathy. I denied myself through fasting. May my prayer for them return to bless me too.
14 såsom gällde det min vän, min broder, så skickade jag mig; lik den som sörjer sin moder gick jag sorgklädd och lutande.
I was upset for them, as if they were my own friends or family; I bowed down in grief as if I was mourning my own mother.
15 Men de glädja sig över mitt fall och rota sig samman; ja, eländiga människor, som jag icke känner, rota sig samman mot mig, de smäda mig utan uppehåll.
But when I was in trouble, they gathered around and laughed at me. Even strangers I don't know attacked me, constantly tearing me apart.
16 Dessa gudlösa, som driva gyckel för en kaka bröd, bita ihop tänderna mot mig.
Like irreligious people mocking a cripple they mock me and call me names, gnashing their teeth at me.
17 Herre, huru länge skall du se härpå? Ryck min själ undan det fördärv de bereda, och mitt liv undan lejonen.
How long, Lord, will you sit by and just watch? Save me from their vicious attacks; defend the only life I have from these lions.
18 Då skall jag tacka dig i den stora församlingen, och bland mycket folk skall jag lova dig.
Then I will thank you in front of the whole congregation and praise you in front of all the people.
19 Låt icke dem få glädja sig över mig, som utan skäl äro mina fiender; låt icke dem som utan sak hata mig få blinka med ögonen.
Don't let my enemies take pleasure in my troubles, those people who hate me and tell lies about me, gloating over me for no reason.
20 Ty det är icke frid som de tala; nej, svekets ord tänka de ut mot de stilla i landet.
They are not looking for peace; they invent malicious and deceptive schemes against innocent peace-loving people.
21 De spärra upp munnen mot mig; de säga: »Rätt så, rätt så, nu se vi det med egna ögon!»
They open their mouths wide to make accusations against me, saying, “Look! Look! We saw it with our own eyes!”
22 Du, HERRE, ser det; tig icke. Herre, var icke långt ifrån mig.
But Lord, you've seen all this! Say something! Don't give up on me, Lord!
23 Vakna och stå upp för att skaffa mig rätt, för att utföra min sak, du min Gud och Herre.
Wake up! Get up and defend me, my Lord and my God! Take up my case and make sure justice is done!
24 Skaffa mig rätt efter din rättfärdighet, HERRE, min Gud, och låt dem icke få glädja sig över mig.
Vindicate me, my Lord and my God, because you are just and right. Don't let them gloat over me.
25 Låt dem icke säga i sina hjärtan: »Rätt så, det gick såsom vi ville!» Låt dem icke säga: »Vi hava fördärvat honom.»
Don't let them say to themselves, “Look! We got what we wanted!” Don't let them say, “We completely destroyed him!”
26 Må alla komma på skam och blygas, som glädja sig över min ofärd. Med skam och blygd må de varda klädda, som förhäva sig över mig.
Make them totally ashamed, all those who are happy for the trouble I'm in. Let those who are celebrating over me be covered with shame and dishonor.
27 Men må de jubla och glädja sig, som unna mig min rätt, och må de alltid kunna säga: »Lovad vare HERREN, han som unnar sin tjänare gott!»
Instead let those who are pleased I've been vindicated celebrate and shout for joy. Let them always say, “How great is the Lord! He is happy when his servants live in peace and have what they need.”
28 Då skall min tunga förkunna din rättfärdighet och hela dagen ditt lov.
I will tell others about your character of truth and right, praising you all day long!
