Psaltaren 34
1 Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg.
Dāvida dziesma, kad viņš izlikās negudrs Abimeleka priekšā, kas viņu aizdzina, un viņš aizgāja. Es teikšu To Kungu allažiņ, Viņa teikšana būs manā mutē vienmēr.
2 Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.
Mana dvēsele lielīsies ar To Kungu; pazemīgie to dzirdēs un priecāsies.
3 Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.
Teiciet augsti To Kungu līdz ar mani; mēs kopā augsti slavēsim Viņa vārdu.
4 Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.
Es meklēju To Kungu, un Viņš man atbildēja, un izglāba mani no visām manām izbailēm.
5 Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.
Kas Viņu uzlūko un Viņam pieskrien(tuvojās priecīgi), to vaigs netaps kaunā.
6 De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.
Kad šis bēdīgais sauca, tad Tas Kungs klausīja un to izpestīja no visām viņa bēdām.
7 Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.
Tā Kunga eņģelis apmetās ap tiem, kas Viņu bīstas, un tos izglābj.
8 HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.
Baudāt un redzat, ka Tas Kungs ir labs; svētīgs tas vīrs, kas uz Viņu paļaujas.
9 Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.
Bīstaties To Kungu, jūs Viņa svētie, jo kas Viņu bīstas, tiem netrūkst nenieka.
10 Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.
Jaunie lauvas cieš trūkumu un badu, bet kas To Kungu meklē, tiem netrūkst nekāda labuma.
11 Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.
Nāciet šurp, bērni, klausiet mani, es jums mācīšu Tā Kunga bijāšanu.
12 Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.
Kas tas vīrs, kam gribās dzīvot? Kam tīk redzēt labas dienas?
13 Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?
Pasargi savu mēli no ļauna un savas lūpas no viltīgas valodas;
14 Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.
Atkāpies no ļauna un dari labu, meklē mieru un dzenies tam pakaļ.
15 Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.
Tā Kunga acis lūko uz taisniem, un Viņa ausis uz viņu kliegšanu.
16 HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.
Tā Kunga vaigs ir pretī tiem, kas ļaunu dara, ka Tas viņu piemiņu izdeldē no zemes.
17 Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.
Kad taisnie sauc, tad Tas Kungs klausa, un tos izglābj no visām viņu bēdām.
18 När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.
Tas Kungs ir tuvu tiem, kam satriektas sirdis, un palīdz tiem, kam sagrauzts prāts.
19 HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.
Taisnam ir daudz bēdu, bet no visām tām Tas Kungs to izpestī.
20 Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.
Viņš pasargā visus viņa kaulus, ka neviens no tiem netiek salauzts.
21 Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.
Blēdība nokaus bezdievīgo, un kas taisno ienīst, tie būs noziedzīgi.
22 Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld. Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.
Tas Kungs izpestī Savu kalpu dvēseli, un visi, kas tic uz Viņu, nebūs noziedzīgi.
