Psaltaren 32

1 Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.

Ipsi David intellectus. Beati, quorum remissæ sunt iniquitates: et quorum tecta sunt peccata.

2 Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek.

Beatus vir, cui non imputavit Dominus peccatum, nec est in spiritu eius dolus.

3 Så länge jag teg, försmäktade mina ben vid min ständiga klagan.

Quoniam tacui, inveteraverunt ossa mea, dum clamarem tota die.

4 Ty dag och natt var din hand tung över mig; min livssaft förtorkades såsom av sommarhetta. (Sela)

Quoniam die ac nocte gravata est super me manus tua: conversus sum in ærumna mea, dum configitur spina.

5 Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde icke min missgärning. Jag sade: »Jag vill bekänna för HERREN mina överträdelser»; då förlät du mig min synds missgärning. (Sela)

Delictum meum cognitum tibi feci: et iniustitiam meam non abscondi. Dixi: Confitebor adversum me iniustitiam meam Domino: et tu remisisti impietatem peccati mei.

6 Därför skola alla fromma bedja till dig på den tid då du är att finna; sannerligen, om ock stora vattenfloder komma, skola de icke nå till dem.

Pro hac orabit ad te omnis sanctus, in tempore opportuno. Verumtamen in diluvio aquarum multarum, ad eum non approximabunt.

7 Du är mitt beskärm, för nöd bevarar du mig; med räddningens jubel omgiver du mig. (Sela)

Tu es refugium meum a tribulatione, quæ circumdedit me: exultatio mea erue me a circumdantibus me.

8 Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra; jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig.

Intellectum tibi dabo, et instruam te in via hac, qua gradieris: firmabo super te oculos meos.

9 Varen icke såsom hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, eljest får man dem ej fram.

Nolite fieri sicut equus et mulus, quibus non est intellectus. In camo et freno maxillas eorum constringe, qui non approximant ad te.

10 Den ogudaktige har många plågor; men den som förtröstar på HERREN, honom omgiver han med nåd.

Multa flagella peccatoris, sperantem autem in Domino misericordia circumdabit.

11 Varen glada i HERREN och fröjden eder, I rättfärdige, och jublen, alla I rättsinnige.

Lætamini in Domino et exultate iusti, et gloriamini omnes recti corde.