< Psaltaren 31 >
1 För sångmästaren; en psalm av David. Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.
Kenka O Yahweh, kumamangak; saanmo koma a pulos nga ipalubos a maibabainak. Ispalennak babaen iti kinalintegmo.
2 Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.
Denggennak; darasem ti mangispal kaniak; agbalinka koma a bato a pagkamangak, maysa a sarikedked a mangisalakan kaniak.
3 Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
Ta sika ti batok ken sarikedkedko; ngarud gapu iti naganmo, idalan ken iturongnak.
4 Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.
Ikkatennak manipud iti silo nga impakatda kaniak, gapu ta sika ti kamangko.
5 I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.
Kadagiti imam italekko ti espirituk; subbotenakto, O Yahweh, Dios ti kinamatalek.
6 Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.
Kagurak dagiti agserserbi kadagiti awan serserbina a didiosen, ngem agtalekak kenni Yahweh.
7 Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden
Agragsakakto ken agrag-oak iti kinapudno ti tulagmo, ta nakitam ti pannakaparparigatko; ammom ti pakariribukan ti kararuak.
8 och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.
Saannak nga inyawat iti kabusorko. Insaadmo dagiti sakak iti nalawa ken nawaya a lugar.
9 Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp.
Maasika kaniak, O Yahweh, ta mariribukanak; agkakapsut dagiti matak iti panagsangsangitko agraman ti kararuak ken bagik.
10 Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.
Ta umababan ti biagko gapu iti panagladingit ken dagiti tawenko gapu iti panagas-asugko. Mapukpukaw ti pigsak gapu iti basolko, ken marunrunot dagiti tulangko.
11 För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek, ja, till stor smälek för mina grannar och till skräck för mina förtrogna; de som se mig på gatan fly undan för mig.
Gapu kadagiti amin a kabusorko, ilaklaksiddak dagiti tattao; karimon dagiti kaarrubak ti kasasaadko, ken mabutbuteng dagiti makaam-ammo kaniak. Dagidiay makakita kaniak kadagiti daldalan ket itartarayandak.
12 Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.
Nalipatanakon a kas maysa a natay a tao nga awan mangpanpanunot. Kaslaak la maysa a banga a nabuong.
13 Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.
Ta nangngegko ti panagar-arasaas dagiti adu, kadagiti nakabutbuteng a damdamag manipud iti amin a suli kabayatan a sangsangkamaysada a mangpanggep iti maibusor kaniak. Panggependa a pukawen ti biagko.
14 Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»
Ngem agtalekak kenka, O Yahweh; kunak, “Sika ti Diosko.”
15 Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.
Ti pagtungpalak ket adda iti imam. Ispalennak manipud kadagiti ima dagiti kabusorko ken manipud kadagiti mangkamkamat kaniak.
16 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.
Pagraniagem ti rupam iti adipenmo; isalakannak babaen iti kinapudnom iti tulagmo.
17 HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket. (Sheol )
Saanmo koma nga ipalubos a maibabainak, O Yahweh; ta umawagak kenka! Maibabain koma dagiti nadangkes! Mapaulimekda koma idiay sheol. (Sheol )
18 Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.
Mapaulimek koma dagiti agul-ulbod a bibig nga agsasao a maibusor kadagiti nalinteg iti wagas a nakarit nga addaan kinatangsit ken gura.
19 Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!
Anian a naindaklan ti kinaimbagmo nga indulinmo para kadagiti agraraem kenka, nga ipakpakitam kadagiti kumamang kenka iti sangoanan ti amin a sangkatao-an!
20 Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.
Iti salinong ti presensiam, ilemmengmo ida manipud kadagiti panggep dagiti tattao. Ilemmengmo ida iti salinong manipud iti kinaranggas dagiti dila.
21 Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!
Madaydayaw ni Yahweh, ta impakitana kaniak ti nakakaskasdaaw a kinapudno ti tulagna idi addaak idiay nalakub a siudad.
22 Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.
Numan pay dagdagusko nga imbaga, “Naikkatakon manipud kadagiti matam,” ngem nangngegmo ti pakaasik para iti tulong idi immawagak kenka.
23 Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått den som över högmod.
O, ayatenyo ni Yahweh, dakayo amin a napudno a sumursurot. Salsalakniban ni Yahweh dagiti napudno, ngem dusaenna iti naan-anay dagiti natangsit.
24 Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan, alla I som sätten edert hopp till HERREN.
Pumigsa ken tumuredkayo, dakayo amin nga agtaltalek kenni Yahweh a tumulong.