< Psaltaren 31 >
1 För sångmästaren; en psalm av David. Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.
For the leader. A psalm of David. In you, O Lord, I take refuge; let me never be put to shame. Rescue me in your faithfulness;
2 Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.
incline to me your ear. Deliver me speedily. Be to me a rock of defence, a fortified house, to save me.
3 Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
For my rock and my fortress are you; lead me and guide me so your name will be honored.
4 Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.
Draw me out of the net they have hid for me, for you yourself are my refuge.
5 I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.
Into your hand I commend my spirit: you ransom me, Lord, faithful God.
6 Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.
I hate those devoted to worthless idols; I trust in the Lord.
7 Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden
I will rejoice and be glad in your love, because you have looked on my misery, and cared for me in my distress.
8 och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.
You have not given me into the enemy’s hand, you have set my feet in a spacious place.
9 Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp.
Be gracious to me, Lord, for I am distressed; my eye is wasted away with sorrow.
10 Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.
For my life is consumed with grief, and my years with sighing. My strength is broken with misery, my bones waste away.
11 För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek, ja, till stor smälek för mina grannar och till skräck för mina förtrogna; de som se mig på gatan fly undan för mig.
The scorn of all my foes, the butt of my neighbors am I, a terror to my acquaintance. At the sight of me in the street people turn quickly away.
12 Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.
I am clean forgotten like the dead, am become like a ruined vessel.
13 Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.
I hear the whispers of many – terror on every side – scheming together against me, plotting to take my life.
14 Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»
But my trust is in you, Lord. “You are my God,” I say;
15 Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.
my times are in your hand, save me from the hand of the foes who pursue me.
16 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.
Make your face to shine on your servant, save me in your love.
17 HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket. (Sheol )
Put me not, O Lord, to shame, for I have called upon you. Let the wicked be put to shame silent in Sheol. (Sheol )
18 Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.
Strike the false lips dumb, that speak proudly against the righteous with haughtiness and contempt.
19 Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!
How great is the goodness you have treasured for those who fear you, and wrought for those who take refuge in you, in plain sight of all!
20 Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.
In your sheltering wings you hide them from plottings of people, you keep them safe in a bower from the chiding of tongues.
21 Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!
Blest be the Lord for the wonderful love he has shown me in time of distress.
22 Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.
For I had said in panic, “I am driven clean out of your sight.” But you heard my plea, when I cried to you for help.
23 Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått den som över högmod.
Love the Lord, all you faithful; the Lord protects the loyal, but repays the haughty in full.
24 Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan, alla I som sätten edert hopp till HERREN.
Let your hearts be courageous and strong, all you who wait on the Lord.