Psaltaren 31

1 För sångmästaren; en psalm av David. Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.

Unto the end, a psalm for David, in an ecstasy. In thee, O Lord, have I hoped, let me never be confounded: deliver me in thy justice.

2 Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.

Bow down thy ear to me: make haste to deliver me. Be thou unto me a God, a protector, and a house of refuge, to save me.

3 Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.

For thou art my strength and my refuge; and for thy name’s sake thou wilt lead me, and nourish me.

4 Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.

Thou wilt bring me out of this snare, which they have hidden for me: for thou art my protector.

5 I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.

Into thy hands I commend my spirit: thou hast redeemed me, O Lord, the God of truth.

6 Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.

Thou hast hated them that regard vanities, to no purpose. But I have hoped in the Lord:

7 Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden

I will be glad and rejoice in thy mercy. For thou best regarded my humility, thou hast saved my soul out of distresses.

8 och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.

And thou hast not shut me up in the hands of the enemy: thou hast set my feet in a spacious place.

9 Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp.

Have mercy on me, O Lord, for I am afflicted: my eye is troubled with wrath, my soul, and my belly:

10 Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.

For my life is wasted with grief: and my years in sighs. My strength is weakened through poverty and my bones are disturbed.

11 För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek, ja, till stor smälek för mina grannar och till skräck för mina förtrogna; de som se mig på gatan fly undan för mig.

I am become a reproach among all my enemies, and very much to my neighbours; and a fear to my acquaintance. They that saw me without fled from me.

12 Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.

I am forgotten as one dead from the heart. I am become as a vessel that is destroyed.

13 Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.

For I have heard the blame of many that dwell round about. While they assembled together against me, they consulted to take away my life.

14 Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»

But I have put my trust in thee, O Lord: I said: Thou art my God.

15 Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.

My lots are in thy hands. Deliver me out of the hands of my enemies; and from them that persecute me.

16 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.

Make thy face to shine upon thy servant; save me in thy mercy.

17 HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket. (Sheol h7585)

Let me not be confounded, O Lord, for I have called upon thee. Let the wicked be ashamed, and be brought down to hell. (Sheol h7585)

18 Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.

Let deceitful lips be made dumb. Which speak iniquity against the just, with pride and abuse.

19 Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!

O how great is the multitude of thy sweetness, O Lord, which thou hast hidden for them that fear thee! Which thou hast wrought for them that hope in thee, in the sight of the sons of men.

20 Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.

Thou shalt hide them in the secret of thy face, from the disturbance of men. Thou shalt protect them in thy tabernacle from the contradiction of tongues.

21 Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!

Blessed be the Lord, for he hath shewn his wonderful mercy to me in a fortified city.

22 Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.

But I said in the excess of my mind: I am cast away from before thy eyes. Therefore thou hast heard the voice of my prayer, when I cried to thee.

23 Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått den som över högmod.

O love the Lord, all ye his saints: for the Lord will require truth, and will repay them abundantly that act proudly.

24 Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan, alla I som sätten edert hopp till HERREN.

Do ye manfully, and let your heart be strengthened, all ye that hope in the Lord.