< Psaltaren 30 >

1 En psalm, en sång av David, vid templets invigning. Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet, du har icke låtit mina fiender glädja sig över mig.
Psaume. — Cantique pour la dédicace de la Maison de Dieu. — De David. Je t'exalte, ô Éternel; car tu m'as relevé! Tu n'as pas permis à mes ennemis de se réjouir à mon sujet.
2 HERRE, min Gud, jag ropade till dig, och du helade mig.
Éternel, ô mon Dieu, J'ai crié vers toi, et tu m'as guéri.
3 HERRE, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande ut från dem som foro ned i graven. (Sheol h7585)
Éternel, tu as fait remonter mon âme du Séjour des morts; Tu m'as fait revivre, pour que je ne descende pas dans la tombe. (Sheol h7585)
4 Lovsjungen HERREN, I hans fromme, och prisen hans heliga namn.
Chantez à la gloire de l'Éternel, vous, ses fidèles, Et célébrez la mémoire de sa sainteté!
5 Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nåd; om aftonen gästar gråt, men om morgonen kommer jubel.
Car sa colère dure un instant, Mais sa faveur, toute une vie: Le soir amène les pleurs, Et le matin, des chants joyeux.
6 Jag sade, när det gick mig väl: »Jag skall aldrig vackla.»
Pour moi, je disais dans ma sécurité: «Je ne serai jamais ébranlé!»?
7 HERRE, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt; men du fördolde ditt ansikte, då förskräcktes jag.
Éternel, grâce à ta bienveillance J'avais pu m'établir dans une forte citadelle; Mais tu cachas ta face, et je fus éperdu.
8 Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag:
Alors, ô Éternel, je criai vers toi. J'adressai ma supplication à l'Éternel:
9 »Vad vinning har du av mitt blod, eller därav att jag far ned i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet?
«Que gagneras-tu à verser mon sang, A me voir descendre dans la tombe? La poussière te célébrera-t-elle? Proclamera-t-elle ta fidélité?
10 Hör, o HERRE, och var mig nådig; HERRE, var min hjälpare.»
Écoute, ô Éternel, aie pitié de moi! Éternel, viens à mon aide!
11 Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde av mig sorgens dräkt och omgjordade mig med glädje.
Tu as changé mon deuil en allégresse; Tu as délié le sac dont j'étais couvert; tu m'as ceint de joie,
12 Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen.
Afin que mon âme chante tes louanges et ne se taise point. Éternel, ô mon Dieu, je te célébrerai à perpétuité.

< Psaltaren 30 >