Psaltaren 3
1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.
Davut'un oğlu Avşalom'dan kaçtığı zaman yazdığı mezmur Ya RAB, düşmanlarım ne kadar çoğaldı, Hele bana karşı ayaklananlar!
2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
Birçoğu benim için: “Tanrı katında ona kurtuluş yok!” diyor. (Sela)
3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»
Ama sen, ya RAB, çevremde kalkansın, Onurum, başımı yukarı kaldıran sensin.
4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
RAB'be seslenirim, Yanıtlar beni kutsal dağından. (Sela)
5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
Yatar uyurum, Uyanır kalkarım, RAB destektir bana.
6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
Korkum yok Çevremi saran binlerce düşmandan.
7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
Ya RAB, kalk, ey Tanrım, kurtar beni! Vur bütün düşmanlarımın çenesine, Kır kötülerin dişlerini.
8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder. Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)
Kurtuluş RAB'dedir, Halkının üzerinde olsun bereketin! (Sela)
