< Psaltaren 3 >
1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.
Sálmur eftir Davíð þegar hann flúði frá Absalon, syni sínum. Ó, Drottinn, það eru svo margir á móti mér, svo margir sem gera uppreisn gegn mér.
2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
Menn segja að Guð muni alls ekki hjálpa mér.
3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»
En, Drottinn, þú ert skjöldur minn, sæmd mín og von. Þú lætur mig bera höfuðið hátt, þrátt fyrir allt.
4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
Ég hrópaði til Drottins og hann svaraði mér frá musteri sínu í Jerúsalem.
5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
Þá lagðist ég fyrir og sofnaði í friði. Síðar vaknaði ég öruggur, því að Drottinn gætir mín.
6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
Nú er ég óhræddur, jafnvel þótt tíu þúsund óvinir umkringi mig!
7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
Ég mun hrópa til Drottins: „Drottinn, rís þú upp! Bjargaðu mér, þú Guð minn!“Og hann mun slá óvini mína og brjóta tennur illvirkjanna.
8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder. Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)
Hjálpin kemur frá Guði. Blessun hans hvílir yfir þjóð hans.