< Psaltaren 3 >
1 En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.
A Psalm of David. When he fled from the face of his son, Absalom. Lord, why have those who trouble me been multiplied? Many rise up against me.
2 HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
Many say to my soul, “There is no salvation for him in his God.” (Pause)
3 Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»
But you, Lord, are my supporter, my glory, and the one who raises up my head.
4 Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
I have cried out to the Lord with my voice, and he has heard me from his holy mountain. (Pause)
5 Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
I have slept, and I have been stupefied. But I awakened because the Lord has taken me up.
6 Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
I will not fear the thousands of people surrounding me. Rise up, Lord. Save me, my God.
7 Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
For you have struck all those who oppose me without cause. You have broken the teeth of sinners.
8 Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder. Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)
Salvation is of the Lord, and your blessing is upon your people. (Pause)