Psaltaren 27

1 Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?

IEOWA kamarain pa I o kamaur pa i, ij me i en majak? Ieowa kel pan maur i, ij me I en lomwinki?

2 När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.

Ma mejued akan pan tana don ia, pwen kawela uduk ai o ai imwintiti kan, re pan dipikelkel o pupedi.

3 Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.

Ma pwin jaunpei pan kapil ia pena, i jota pan majapwekada, o ma mauin pan wiaui on ia, I pan liki i.

4 Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.

Iet eta, me I inon ion o men poeki ren Ieowa, I en mimita nan tanpaj en Ieowa arain ai maur, pwen kilekilan jaraui kajelel en Ieowa kan, o ududial japwilim a im en kaudok.

5 Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.

Pwe ni anjau apwal a kotin jinila ia nan tanpaj a im pwal. A pan kotin karuk ia la nan tanpaj a im likau, o kotin kau ia da pon paip eu.

6 Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.

A pan kotin kajapwil ia dan pon ai imwintiti kan, me kapil ia pena; i ap pan wiada mairon en kapin nan tanpaj a im pwal, i pan kaul o kapin on Ieowa.

7 Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.

Main, kom kotin ereki nil ai, ma I pan likwir on komui, kom kotin maki on ia o mani ia.

8 Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: »Söken mitt ansikte.» Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;

Monion i kin kataman kin komui omui majan: Komail rapakin ia! I me I pil kin rapaki jilan omui. Main Ieowa!

9 fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.

Der karir jan jilan omui mo i, o der kajapokela japwilim omui ladu ni omui onion; pwe komui me jauja pa i. Kom der kotin kaje ia la, o ender muei jan I, Kota i jaunkamaur.

10 Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.

Pwe jam ai in ai likimalie ia la; a Ieowa kotin japwilim anekin ia la.

11 Visa mig, HERRE, din väg, och led mig på en jämn stig, för mina förföljares skull.

Main, kom kotin kajale on ia japwilim omui al o kalua ia nani al pun pweki ai imwintiti kan.

12 Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja; ty mot mig uppstå falska vittnen och män som andas våld.

Kom der kotin mueid on ai imwintiti kan en kaloe ia di; pwe jaunkadede likam palian ia, o re wia japun on ia jo majak.

13 Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land.

Ari jo, I aja, me I pan ududial kalanan en Ieowa nan jap en me memaur akan.

14 Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN.

Auiaui Ieowa! Der majak, o monion om ender majak, o auiaui Ieowa!